Det kan bli lättare att bygga ny vindkraft i Sverige. Regeringen har nu lämnat över propositionen Vindkraft i kommuner till riksdagen och beskriver det som ett stort steg för att få fart på utbyggnaden av landbaserad och kustnära vindkraft.
Samtidigt handlar förslaget inte bara om fler vindkraftverk. Regeringen vill också att både kommuner och personer som bor nära nya anläggningar ska få tydligare ekonomiska fördelar – och i vissa fall ersättning.
Vad är regeringens nya vindkraftsplan?
Det regeringen nu går vidare med är ett paket i flera delar. Ett första steg har redan tagits genom ekonomiskt stöd till kommuner som påverkas av vindkraftsetableringar. Nästa steg är en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar, som ska ge närboende rätt till ersättning från nya anläggningar. Regeringen vill också utreda om vissa fastighetsägare nära framtida vindkraft ska kunna få sin fastighet inlöst av verksamhetsutövaren.
Enligt regeringen är målet att öka den lokala nyttan och få fler att säga ja till ny vindkraft. I pressmeddelandet säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz:
– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring. Med vindkraftsersättning till närboende skapar vi tydliga incitament att säga ja till vindkraft och säkerställer att omställningen också stärker lokalsamhället.
Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Här kan nya vindkraftverk byggas först
Utifrån Energimyndighetens förslag ser ny vindkraft ut att kunna bli aktuell i norra Sverige, särskilt i delar av Västernorrland, Västerbotten och Jämtland, men också i Dalarna.
I Jämtland pekas bland annat områden runt Flatruet, Funäsdalen, Sonfjället och Enafors ut.
Enligt SVT har områdena valts ut utifrån flera kriterier. Bland annat ska vindkraften inte byggas för nära bostäder, befintlig infrastruktur, värdefull natur, kulturmiljöer eller viktiga områden för friluftsliv. I vissa fall tas även hänsyn till Försvarsmaktens intressen.
Samtidigt pekar Energimyndighetens underlag om vindkraftsstöd på att utbyggnaden främst kan fortsätta i kommuner där vindkraften redan är stark, som Piteå, Sollefteå och Ånge.
Därför kan fler vindkraftverk byggas i södra Sverige
Men södra Sverige ska inte räknas bort helt. Där är behovet av ny el stort. Enligt SVT är problemet snarare att många vindkraftsprojekt stoppas innan de hinner bli verklighet. Mellan 2020 och 2024 stoppades 82 procent av de landbaserade vindkraftsprojekten i elområde 3 och 4. I norra Sverige, i elområde 1 och 2, var motsvarande siffra 54 procent. I elområde 4 fick bara ett projekt slutgiltigt tillstånd under hela perioden.
Samtidigt beskriver Svenska kraftnät södra Sverige som ett område med elunderskott. Det betyder att även södra Sverige kan bli mer aktuellt för ny vindkraft framöver – särskilt om fler kommuner väljer att säga ja.
Så kan du påverkas om du bor nära vindkraft
Den största nyheten för privatpersoner är att ägare av bostadsbyggnader nära nya vindkraftsanläggningar föreslås få rätt till ersättning.
Regeln ska gälla för bostadsbyggnader som ligger inom högst nio verkshöjder från ett vindkraftverk. Det räcker att du äger själva bostadsbyggnaden – du behöver inte äga marken.
Men det finns också viktiga begränsningar. Förslaget gäller bara nya vindkraftsanläggningar. Dessutom måste byggnaden redan vara uppförd, vara under uppförande eller ha fått bygglov när verksamhetsutövaren ansökte om tillstånd enligt miljöbalken.
Nybyggen som tillkommer senare omfattas alltså inte.
Ersättningen ska beräknas utifrån vindkraftverkets intäkter och hur nära bostaden ligger. Ju närmare bostaden ligger, desto högre blir andelen. Det finns också ett tak: verksamhetsutövaren ska som mest betala ut 2 procent av anläggningens totala årsintäkt i ersättning.
En annan detalj som kan vara viktig för hushåll är att regeringen också föreslår en ändring i inkomstskattelagen, så att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del den avser en privatbostad.
Det här gäller för kommunerna
Kommunerna är redan en central del i vindkraftsfrågan, eftersom många projekt har stoppats när kommunen sagt nej.
Regeringen menar att stödet till kommunerna ska göra det lättare för fler att säga ja till nya vindkraftsprojekt. Samtidigt ska kommuner som redan har godkänt vindkraft få ekonomisk ersättning. Pengarna för 2025 och 2026 betalades ut till berörda kommuner under våren 2026.
Samtidigt ändras inte det kommunala vetot av de nya reglerna. Kommunerna ska alltså fortfarande kunna säga nej, men regeringen hoppas att den ekonomiska nyttan för både kommuner och närboende ska minska motståndet lokalt.
