Livsmedelsverket har tagit fram nya nationella riktlinjer för måltider i skolan.
Och för eleverna kan det innebära en tydlig förändring: mer mat från växtriket och mindre rött kött.
Livsmedelsverket lyfter att skolmaten spelar stor roll för hur eleverna mår och orkar med skoldagen. När lunchen både är bra och faktiskt äts upp får barnen bättre förutsättningar att hålla fokus i klassrummet.
– Regelbunden exponering för ny mat kan öka acceptansen över tid. Därmed ökar chansen att fler barn äter tillräckligt mycket av den näringsriktiga maten som serveras i skolan, vilken bidrar till prestation och ork under skoldagen samt hälsosamma matvanor på längre sikt, säger Elin Sandström, handläggare på Livsmedelsverket till Nyheter24.
Nya kostråd i skolan: Så kan skolmaten ändras
De nya riktlinjerna bygger på Livsmedelsverkets kostråd och ska hjälpa skolorna att servera måltider som är både näringsriktiga och hållbara.
Samtidigt pekar råden mot att mängden rött kött ska minska. Livsmedelsverket rekommenderar numera baljväxter varje dag och max 125 gram rött kött i veckan i skolmåltiderna.
Det betyder inte att kött försvinner helt från skolmaten. Men det kan bli vanligare med rätter där kött blandas med exempelvis bönor eller linser, eller där vegetariska alternativ tar större plats på menyn.
– Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan baseras på de Nordiska Näringsrekommendationerna från 2023 (NNR). I NNR rekommenderas att baljväxter är en betydande del av kosten. Baljväxter bidrar med protein, kolhydrater, fibrer och flertalet vitaminer och mineraler (bland annat järn), säger Elin Sandström.
Därför vill Livsmedelsverket minska rött kött i skolan
Livsmedelsverket har sedan tidigare råd om att vuxna inte bör äta mer än 350 gram rött kött och chark i veckan. Bara en liten del av den mängden bör vara chark, eftersom charkprodukter enligt myndigheten ökar cancerrisken mer än rent kött.
Rött kött är till exempel nötkött, griskött och lamm. Chark är produkter som korv, bacon, skinka och andra köttprodukter som rökts eller saltats.
Enligt Livsmedelsverket ska en fyra veckors menyplanering i genomsnitt bidra med ungefär 30 procent av elevernas dagsbehov av energi och näringsämnen. Det innebär att en måltid kan variera från dag till dag, så länge måltiderna kompletterar varandra över tid.
Måste skolan servera mer vegetarisk mat?
Riktlinjerna är inte en färdig matsedel som varje skola måste följa punkt för punkt. De fungerar som stöd för huvudmän och skolor när de planerar måltiderna.
Men eftersom många kommuner använder Livsmedelsverkets riktlinjer som grund kan de ändå få stor betydelse för vad som faktiskt hamnar på tallriken.
Därför måste eleverna vilja äta skolmaten
Samtidigt betonar Livsmedelsverket att skolmåltiden inte bara handlar om näring på papperet. Maten måste också ätas upp.
Myndigheten lyfter att skolmåltiden kan bidra till bättre matvanor på både kort och lång sikt, men också att miljön runt lunchen spelar stor roll. Om eleverna inte trivs i matsalen, eller inte gillar maten, riskerar lunchen att hamna i soporna i stället för i magen.
– En förändrad meny behöver kombineras med åtgärder som skapar nyfikenhet och engagemang kring maten, så att eleverna inte väljer bort den. Det handlar exempelvis om att involvera elever och lärare i arbetet med att utveckla måltiderna och att öka förståelsen för vad som styr menyplaneringen, säger Elin Sandström.
Därför blir den stora utmaningen för skolorna inte bara att servera mer bönor och mindre rött kött, utan att få barnen att faktiskt vilja äta maten.
