Brännboll har börjat ta ett steg tillbaka på vissa idrottslektioner. Kritiken handlar bland annat om att spelet kan skapa passivitet – och sätta stor press på enskilda elever.
– Det är ganska psykiskt påfrestande för många elever, säger en idrottslärare till Expressen.
Brännboll är inget krav i skolan
Även om brännboll kan kännas som en självklar del av svensk skola är det faktiskt inte ett obligatoriskt moment.
I Skolverkets kursplan för idrott och hälsa står det att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva. Undervisningen ska också vara utformad så att alla elever kan delta kontinuerligt, samt bidra till tilltro till den egna fysiska förmågan.
I det innehållet nämns exempelvis lekar, spel, idrotter och andra rörelseaktiviteter. Brännboll nämns inte specifikt.
Kan kännas utpekande
Problemet med brännboll handlar inte nödvändigtvis om själva spelet. Det handlar snarare om hur situationen kan upplevas för elever som inte känner sig trygga i momentet.
I en krönika i Vi Lärare skriver en annan idrottslärare att brännboll i sin klassiska form kan bli utpekande för enskilda barn, eftersom eleven ensam förväntas gå fram, kasta upp bollen och slå medan resten av gruppen tittar på.
Samtidigt vill han nyansera bilden av att brännboll skulle vara på väg att försvinna helt från skolan.
– Det här är inte ett utbrett fenomen, det är däremot ett utbrett problem.
Inte förbjudet
Brännboll är alltså inte förbjudet i skolan. Däremot visar debatten att vissa idrottslärare väljer att tänka om kring hur spelet används.
Lösningen, enligt idrottslärarna, är inte att ta bort brännboll helt. Istället kan elever behöva få träna på exempelvis kast, slag och fångande steg för steg, innan de spelar en mer klassisk match.
