Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen om bättre förutsättningar för yrkesutbildning.
Bakgrunden är att det råder brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft i Sverige. Därför vill regeringen stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv och göra yrkesutbildningarna mer kopplade till det eleverna faktiskt ska kunna på jobbet.
En av de stora förändringarna är att yrkesprov ska införas på yrkesprogram i gymnasieskolan, i anpassade gymnasieskolan och inom komvux. Syftet är att förbättra elevernas möjligheter på arbetsmarknaden och ge arbetsgivare en tydligare bild av vad eleven kan.
– För att möta kompetensbristen behöver Sverige fler yrkesutbildade personer. Därför föreslår regeringen att yrkesprov införs i gymnasieskolans yrkesprogram, vilket kommer att höja kvaliteten och ge tydliga signaler till arbetsgivare om elevernas yrkeskunnande, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm i ett pressmeddelande.
Bland de program som kan beröras finns till exempel:
Skolverket listar totalt 12 yrkesprogram inom gymnasieskolan:
- Barn- och fritidsprogrammet
- Bygg- och anläggningsprogrammet
- El- och energiprogrammet
- Fordons- och transportprogrammet
- Frisör- och stylistprogrammet
- Försäljnings- och serviceprogrammet
- Hotell- och turismprogrammet
- Industritekniska programmet
- Naturbruksprogrammet
- Restaurang- och livsmedelsprogrammet
- VVS- och fastighetsprogrammet
- Vård- och omsorgsprogrammet
Källa: Skolverket.
Behöver elever träna på annat än skoluppgifter?
Ja, det är den stora frågan för många elever och föräldrar.
På ett yrkesprogram handlar det inte bara om att klara prov i skolan eller lämna in uppgifter i tid. Eleven behöver också kunna visa att hen klarar moment som faktiskt kan dyka upp på en arbetsplats.
Det kan till exempel handla om att passa tider, följa instruktioner, använda rätt verktyg, möta kunder eller patienter, jobba med andra och lösa problem när allt inte går exakt enligt plan.
Redan i dag får elever på yrkesprogram vara ute på en arbetsplats under sin utbildning. Det kallas APL och ska vara minst 15 veckor.
Med de nya yrkesproven kan den delen bli ännu viktigare. Då ska eleven inte bara visa vad hen kan i klassrummet – utan också att kunskaperna fungerar i verkligheten.
Vad betyder det för arbetsgivare?
För arbetsgivare som tar emot APL-elever kan förändringen också märkas.
Tanken är att yrkesproven ska tas fram tillsammans med branscherna. Det betyder att arbetsgivare får större möjlighet att påverka vad eleverna faktiskt ska kunna när de är klara med utbildningen.
Det här bör elever och föräldrar hålla koll på
- Förslaget gäller yrkesprogram i gymnasieskolan.
- Det gäller även nationella program i anpassade gymnasieskolan.
- Yrkesprov ska också finnas inom komvux.
- Från 1 juli 2026 föreslås vissa regler om entreprenad och utbildning börja gälla.
- Själva yrkesproven föreslås träda i kraft den 2 juli 2028.
- Syftet är att göra yrkesutbildningen mer arbetslivsnära och stärka elevernas möjligheter att få jobb.
För elever som redan går eller snart ska välja yrkesprogram blir den viktigaste frågan därför inte bara vilket program som verkar roligt.
Det kan också bli viktigt att fråga skolan hur den samarbetar med arbetslivet, hur APL fungerar – och hur elever får träna på de moment som faktiskt krävs ute på jobbet.
Källa: Regeringskansliet.