Nya straffet för bidragsfusk – då kan ersättningen stoppas

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om nya verktyg mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Det handlar om två nya konsekvenser: en sanktionsavgift och en så kallad bidragsspärr.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2026 och ska användas när någon har fått ersättning felaktigt eller med ett för högt belopp, till exempel genom att lämna fel uppgifter eller inte anmäla en förändring. 

– Med en sanktionsavgift och bidragsspärr blir konsekvenserna kännbara för den som försöker tillskansa sig pengar de inte har rätt till, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i regeringens pressmeddelande. 

Kan kosta minst 2 368 kronor

Den som fått för mycket pengar ska, precis som i dag, betala tillbaka beloppet.

Men från 1 juli kan personen också behöva betala en extra avgift. Sanktionsavgiften blir 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka.

För 2026 finns också en lägsta nivå: avgiften blir minst 2 368 kronor. 

Försäkringskassan skriver att avgiften även kan gälla den som gjort fel av misstag, till exempel om man inte meddelat att man fått ny lön eller flyttat. Om felet däremot beror på Försäkringskassan ska man inte behöva betala någon sanktionsavgift, men man kan fortfarande behöva betala tillbaka pengar som betalats ut fel. 

MISSA INTE: Stort beslag av dödsdrog i Sverige

Då kan ersättningen stoppas

I allvarligare fall kan personen också få en bidragsspärr.

Det betyder att man under en viss tid kan förlora rätten till en specifik ersättning, även om man annars hade uppfyllt villkoren.

Spärren kan gälla i mellan tre månader och tre år. Det ska kunna bli aktuellt om någon medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat fel uppgifter eller inte anmält sådant som påverkar ersättningen. 

Enligt Pensionsmyndigheten kan inkomstpension, tilläggspension, premiepension och premiepension till efterlevande inte spärras.