Studenter har mer i plånboken - men större skulder

Antalet studenter med låneskulder på över en miljon kronor har mer än fördubblats på fem år. Anledningen är framför allt att fler väljer att plugga utomlands - till följd av högre räntekostnader.

Klas Elfving, pressekreterare på CSN, medger att det är ett problem.

– Regeringen har skrivit på ett förslag som är ute på remiss gällande skärpta krav för utlandsstudier. Förslag om att sänka studiebidraget till samma summa som om du studerar i Sverige. I vissa fall kan studenten ansöka om merkostnadslån för att betala utbildningsavgiften, säger han till Nyheter24.

Studenter positivt inställda till sänkta utlandslån

– Jag tycker att det är bra, säger Lisa Ekström, som studerar på Arkitekthögskolan KTH i Stockholm, om förslaget till Nyheter24.

Efter ett antal misslyckade försök att komma in på Arkitekthögskolan i Sverige, valde hon att plugga i London för att öka sina chanser att komma in. Hon trivdes bra, men på grund av de höga utbildningsavgifterna bestämde hon sig för att flytta tillbaka till Sverige.

– Självklart var jag medveten om vilka skulder jag skulle dra på mig, därför kändes det inte värt att stanna kvar.

Dock menar hon att det förutom själva utbildningsavgiften inte är dyrare att leva i London än i Stockholm.

– I London fick jag 13 000 kronor i månaden, hemma i Stockholm får jag drygt 8000. Jag hade lätt kunnat klara mig på samma summa där borta. När man får mer pengar spenderar man mer - och drar på sig höga lånekostnader, säger Lisa till Nyheter24.

Sabine Pettersson, vice ordförande på Sveriges förenade studentkårer, SFS håller med om att det kan vara bra att sänka utlandslånen, men varnar för att det i slutändan ändå kan bli dyrare för studenten:

– Lägre studiemedel innebär lägre bidragsdel. Det betyder att studenten ändå kan bli tvungen att ta merkostandslån för att finansiera utbildningsavgiften, vilket ökar skulden. Problemet är att man som utlandstudent inte har samma möjlighet att jobba extra som i Sverige.

Högre lån - mer i plånboken

På senare år har studielånen höjts kraftigt. Men det är främst lånedelen, inte bidragen, som höjts.

– CSN-utvecklingen har följt Konsumentprisindex, så generellt har studenter en bättre ekonomi i dag än på flera år, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB, till Nyheter24.

– Men det är inte alltid som en jämförelse med KPI ger helt korrekta siffror. De senaste åren har det varit kraftiga svängningar, främst på grund av att Riksbanken höjt och sänkt reproräntan. Det är i regel inget som rör studenter, som vanligen inte har några bolån, menar Gunilla.

Höjt fribelopp

Fribeloppet har höjts med 30 000, vilket betyder att studenten kan tjäna mer under studietiden. Studenten har därmed fått mer i plånboken, både genom höjda lån och chansen få ut högre lön. Problemet är bara det att bidragen inte höjts, vilket kan få studenter att missberäkna situationen.

Sabine Pettersson på SFS menar därför att man måste vara extra tydlig med att det är lånen och inte bidragen som höjts.

– Studenterna går fortfarande back 300 kronor i månaden. Vi är positiva till höjningarna, men menar att studiemedlet borde bestå av 50% bidrag och 50% lån, säger hon till Nyheter24.