Höstbudgeten - "Sparsam eller dumsnål, Anders Borg?"

Ska man tro på regeringens egen definition av arbetslöshet befann vi oss 2006 i massarbetslöshet. I dag är den ungefär en procentenhet högre än då. Under nästa år väntas den öka ytterligare. Dessutom skrivs prognoserna för tillväxten nu ner ordentligt. I budgeten - som fått rubriken "Tid för ansvar" - syns det genom att man sparar och snålar och är försiktig. Man tar ansvar, som man gång på gång och nästan oupphörligt påpekar.

Och visst är det så.

Överskottsmålen finns kvar, det finansiella ramverket är fortfarande vad det är och vi har en regering som trots de kriser som skakat och skakar världen har folkets förtroende. Men frågan är vad de uteblivna satsningarnas konsekvenser blir på sikt, för arbetslöshet, för industri och för utvecklingen i stort. Kan snålheten vara tillväxthämmande?

Har Borg blivit dumsnål till exempel när han ser över pengarna till infrastrukturbehoven i Sverige?

Eller är det helt enkelt så att man om man inte kan göra skattesänkningar avstår man hellre från att göra något alls?

Det är ingen offensiv budget, det är ett som är säkert. Det kan man tycka är bra eller dåligt.

Klart är att satsningen på halverad restaurangmoms, för 5,4 miljarder, blir den viktigaste åtgärden i budgeten. Tanken är att man ska skapa jobb inte minst åt unga. Hur många vill Reinfeldt inte spekulera i, vilket är en intressant strategi som statsminister i ett läge där kampen mot arbetslösheten fortfarande är helt central  (i budgeten nämns dock siffran 3 500 jobb som möjlig siffra).

Samtidigt höjs skatten på snus och cigaretter. Alkoholskatten kommer dock inte höjas, och Anders Borgs uttalande om att det ska löna sig att arbeta, inte att supa och röka kanske får korrigeras till att det ska löna sig att arbeta och supa, inte röka?

För framtiden satsas 5 miljarder på järnvägar och vägar. En viktig post som tillsammans med bredbandsutbyggnad för 500 miljoner, 2 miljarder för att förbättra havsmiljön och några hundra miljoner i en fortsatt satsning på klimat- och energirådgivare är de stora framtidsorienterade investeringarna.

Miljöpartiets förhandlingar med regeringen har lett till att 850 miljoner kronor också öronmärks för att papperslösa barn ska få rätt till skolgång och för att anhöriginvandringen ska bli mer human. Kritiken om att överenskommelsen är långsam och för snål – med massavvisningspolitik som fortsatt konsekvens – har dock inte låtit vänta på sig.

Budgeten är bra för regeringen ur opinionssperspektiv enbart om man räknar kallt med att folket vill se återhållsamhet framför allt som politisk strategi när krisen ruskar om ekonomierna världen över. Och det ligger nära till hands att tro att folket i stor utsträckning vill, i alla fall precis just nu.