Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Politiska skandaler vi minns - Boforsaffären

Foto: Ingvar Karmhed/SCANPIX

Nyheter | 01/10/2011 11:51

Nyheter24:s skandalföljetong fortsätter. Följ med oss bland politikens mörkaste och skummaste hörn.

Politiska skandaler?? Att välja ut en politisk skandal är som att gå in i Norrlands skogar och bestämma sig för vilket träd man ska klättra upp i. Skogen av mörkläggningar, lögner, mord, prostitution, droger och pengar är för stor för att kartlägga. Vi på Nyheter24 har dock bestämt oss. Denna gång minns vi Boforsaffären.

Mellan 1984-89 skakades Sverige av en skandal som på ytan verkade handla om att Bofors handlat regelvidrigt för att kunna sälja sina vapensystem. Ett storföretag som trampat på de svenska vapenexportlagarna för att tjäna pengar. Men det skulle visa sig vara smutsigare och smutsigare ju längre utredningen fortlöpte.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen valde 1984 att lämna in en anmälan mot det svenska industriföretaget och vapentillverkaren AB Bofors. Anmälan gällde olaglig export av företagets luftvärnsrobotsystem RBS-70 till Dubai och Bahrain, vilket enligt svensk vapenexportlag är förbjudet och klassas som vapensmuggling.  

Mannen bakom avslöjandet, Ingvar Bratt trädde fram från skuggorna 1985. Bratt var före detta Boforsanställd med tillgång till de dokument som kunde fälla företaget. Det var med dessa dokument som överlämnades till Svenska freds- och skiljedomsföreningen av Bratt och kunde styrka anmälan mot Bofors. Ingen anade från början vad som skulle uppdagas under utredningen. Boforsaffären växte när en omfattande härva av vapenaffärer kom upp på tapeten. Utredningen ledde till avslöjandet av ett omfattande transaktionssystem som stred mot den officiella svenska vapenexportpolitiken.

Enligt den svenska vapenexportlagen är det olagligt att exportera krigsmaterial till länder som är i krig, länder där risken är stor att landet hamnar i krig eller länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Vad Bofors gjorde var att kringgå denna lag genom att sälja sina vapen till ett företag i Singapore, varifrån vapnen vidareexporterades till länder som Dubai och Bahrain.

I januari 1987 omkom krigsmaterialinspektören, Carl Fredrik Algernon, under väldigt mystiska omständigheter i Stockholms tunnelbana. Efter detta ledde spekulationerna till att regeringen tillsatte en medborgarkommission för att utreda och granska den svenska vapenexporten. Fokus i utredningarna av vapenaffärerna kom att ligga på regeringens och, dess kontrollorgan, Krigsmaterialinspektionens (KMI) roll och hur mycket de kände till om de olika affärerna eller hur mycket de ville känna till. Kommissionen kunde inte finna belägg för att regeringen eller KMI kände till den illegala vapenexporten men menade att omfattande brist på tillämpning av vapenexportlagstiftningen underminerat lagen.

Men regeringens roll skulle åter vara i rampljuset när debatten om mutor blossade upp i samband med att Bofors tog emot en order från den indiska armén på sin fälthaubits 77. Det kom fram att stora summor utbetalats till Schweiziska bankkonton, trots att dåvarande statsministern Olof Palme och Indiens dåvarande premiärminister Rajiv Gandhi haft en muntlig överenskommelse. Sveriges Radio avslöjade 1987 att Bofors mutat sig till ordern och på så sätt spelat ut sina franska konkurrenter i förhandlingarna. De Schweiziska bankkontona visade sig tillhöra indiska beslutsfattare. Samma år visade en undersökning gjord av Riksrevisionsverkets (RRV) att Bofors betalat ut 260 miljoner kronor till ett företag i Schweiz, där huvudintressenten var en indier, W.N. Chadha.

1988 kom också uppgifter från Bofors tidigare VD, Martin Ardbo. Åtal väcktes detta år mot Ardbo och flera andra, vilka kom att hävda att KMI hade kännedom om det transaktionssystem som upprättats för illegala vapenaffärer. Ardbo menade att KMI mycket väl kände till syftet med vapenexporten till Singapore.

Den svenska förundersökningen i detta fall lades ned 1988 men Boforsaffären kom att påverka utgången i det indiska parlamentsvalet följande år då Rajiv Gandhi förlorade. Indiens nya regering beslöt därefter att bojkotta Bofors.