När EU i våras beslutade att frysa Khaddafiregimens tillgångar runt om i Europa pekades ett antal banker, organisationer, lärosäten och företag ut i Sverige. Bankerna kontrolleras av Finansinspektionen men att kontrollera resten av pengarna är inte lika lätt.
– Vi följer Finansinspektionens rekommendationer. Om de går ut och säger att vi måste frysa eventuella tillgångar så gör vi det. Om de sedan säger att dessa tillgångar tillhör det libyska foket så är vi skyldiga att följa deras rekommendationer och betala tillbaka, säger Erik Duran presskontakt på Nordea, till Nyheter24.
Både Nordea och SEB hänvisar i övrigt till banksekretessen och lämnar inte ut uppgifter om enskilda kunder.
10 miljarder i Sverige
I våras uppskattades att omkring 10 miljarder av Khaddafis pengar finns i Sverige. Vad som hänt med pengarna sedan dess står ännu oklart.
Utöver bankernas frysta tillgångar så belystes bland annat att Uppsala Universitet fått del av Libyens oljepengar. En nu avliden teologiprofessor mottog stora bidrag från Khaddafi i utbyte mot ett eget rum på Uppsala slott där hans lilla gröna propagandabok fyllde hyllorna från golv till tak.
Aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall får via det ryska ägarföretaget Rusal libyska pengar till verksamheten. Den libyska investeringsfonden LIA äger nämligen tre procent av företagets aktier.
Khaddafipengar tros också ha finansierat moskén i Malmö som förvaltas av Islamic Center, som i sin tur finansierats av World Islamic Call Society - en islamistisk organisation grundad av Muammar Khaddafi.
EU fryste bankernas tillgångar med hänvisning till att de tillhörde det libyska folket. Men övriga organisationer klarade sig, förutom en ofrivillig stund i medias rampljus, undan sanktioner.
I dag vill ingen kännas vid Khaddafis pengar
När Nyheter24 i dag, ett halvår senare och strax efter Khaddafis död, ringer runt blir det tyst när Khaddafi kommer på tal.
På Uppsala Universitet är man i stort sett ovetande om kopplingen. Prefekten på teologiska institutionen säger att hon inte känner till det hela alls. Universitetets ekonomer når Nyheter24 inte. På planeringsenheten hänvisar man vidare med kommentaren "de pengarna måste ju vara slut för länge sedan".
På aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall är det knäpptyst och VD:n hänvisar till personalchefen.
– Jag kommenterar inte säger jag ju, svarar personalchef Agneta Gustavsson på Nyheter24:s fråga om pengarna. I stället hänvisas vi till en rysk mailadress. Därifrån hörs ingenting.
På Islamic Center i Malmö svarar vd:n Bejzat Becirov.
– Vi har inget med den regimen att göra, säger han.
Men organisationen World Islamic Call Society, WICS köpte ju 2008 era byggnader för 33,3 miljoner. En organisation som Khaddafi grundade?
– Ja, men det är organisationens pengar, det har ingenting med den libyska staten att göra.
Men Khaddafi startade ju organisationen?
– Det är propaganda, säger han och börjar förklara hur samfundet är uppbyggt. Han kan han inte redogöra för varifrån pengarna faktiskt kommer. Men han menar att organisationen består av över 200 medlemmar som alla är med och bidrar.
Jonas Otterbeck, professor i Islamologi vid Lunds Universitet håller till viss del med Bevirov, till viss del inte.
– WICS syfte är att sprida den islamiska tron. Det var ett sätt för det libyska islam att använda oljepengarna, säger han till Nyheter24.
Men det måste väl finnas pengar från Khaddafiregimens Libyen i organisationen?
– Något annat vore väldigt märkligt, svarar han.
Vad som också är märkligt är att WICS hemsida, som tidigare i år var fylld av bilder på ledaren Khaddafi, nu är borta.
På ett eller annat sätt fortsätter Khaddafis pengar att verka i Sverige, trots diktatorns död. Men det går inte att klumpa ihop alla miljarder. Frågan är vad det libyska folket i dag tycker om de personer, företag och organisationer som alla tagit del av Khaddafiregimens pengar.
