Bredbandsleverantörerna blir inte nätpoliser
En dom i EU-domstolen gör att leverantörerna slipper tvingas filtrera kundernas trafik.
"Piratjägarlagen" eller "fildelningslagen" är andra namn för Ipred-lagen, som är till för skydd mot immateriella rättigheter. Lagen gör att upphovsrättsinnehavare, som exempelvis skivbolag eller ljudboksföretag, har rätt att i domstol kunna begära ut identiteten bakom en ip-adress, som misstänks för olaglig fildelning.
Sveriges riksdag röstade igenom lagen i februari 2009, och den trädde i kraft i april samma år.
Lagen baseras på EU-direktivet IPRED från 2004.
Nu slipper bredbandsleverantörerna bli nätpoliser. Enligt en dom i EU-domstolen så slipper leverantörerna filtrera kundernas nättrafik för att stoppa fildelning.
Om domen blivit annorlunda så hade den kunnat innebära att det inte gått att gå in på fildelningssajter som exempelvis Piratebay. Då hade ansvaret legat hos bredbandsleverantörerna, som hade behövt bevaka kundernas nättrafik, för att se vad de skickar till och från varandra.
Filtrering bryter mot e-handelsdirektivet
EU-domstolen menar att filtrering av nättrafiken bryter mot informationsfriheten och e-handelsdirektivet. Domstolen ska ha vägt olika intressen som upphovsrätt mot skydd av personuppgifter och informationsrätt. Operatörerna är nöjda med att slippa vara poliser på nätet och inte behöva diskriminera användare, rapporterar SR Ekot.
Bakom EU-domstolens beslut ligger bland annat fallet med internetoperatören Ephone, som tingsrätten i juni 2009 ålade för att lämna ut kunduppgifter till bokförlag om en server som gjort 27 ljudböcker tillgängliga för nedladdning. Beslutet överklagades och Ephone vann i hovrätten.
Frågan har nu tagits upp i EU-domstolen gällande hur lagen ska tolkas. På torsdagen beslutade domstolen att bredbandslevereantörena alltså inte ska behöva bevaka användarna.
