Sjukvården blundar för kvinnor med förlossningsskador
Varje år drabbas 3 000 svenska barnaföderskor av skador i underlivet. Uppdrag Granskning avslöjar på onsdagen hur flera av dem hade kunnat undvikas.
Tidigare i Sverige har man använt sig av den metod som nu används i Norge och Finland. Men på 1990-talet kom nya trender, där kvinnan skulle stå i vattnet och föda, eller stå böjd framåt utan något stöd från barnmorskan. I takt med att nya metoderna infördes så ökade antalet förlossningsskador.
På Socialstyrelsen menar man att man "jobbar så gott man kan" med att få ner antalet fall men hävdar att de nordiska länderna har "olika prioriteringar" när det gäller sjukvården. Något som flera av kvinnorna som Uppdrag Granskning varit i kontakt med fått erfara.
Linda berättar hur flera manliga läkare ser problemet som ett överdrivet tjejproblem och att hon inte tas på allvar. Trots att hon efter sin förlossning såg ut som "något på en slaktbänk" i underlivet.
För Cim var det likadant, barnmorskorna ville inte ens tala om problemet. Hon fick i efterhand själv söka information på Internet för att få reda på vad som hänt med henne.
Tusentals svenska barnaföderskor drabbas varje år av sfinkterruptur som innebär att underlivet spricker från slidan till ändtarmsöppningen. Uppdrag Granskning avslöjar nu hur den svenska sjukvården genom att titta på sina grannländer hade kunnat minska antalet skador.
Att drabbas av sfinkterruptur medför bland annat att många av kvinnorna får fruktansvärda smärtor och knappt klarar av att hålla tätt. Men flera av de drabbade kvinnorna skäms så mycket för sina skador att de inte vågar söka hjälp.
Uppdrag Granskning träffar 22-åriga Cim som vid sin andra graviditet valde att föda vaginalt, för att få uppleva hur det känns när barnet precis kommit ut. Det minnet har dock raderats. Istället minns hon den fruktansvärda smärtan och barnmorskornas tryckta tystnad när de insett vad som hänt.
Kan minimera risken för skador
Barnmorskor i Finland och Norge tillämpar en metod som minskar risken för svåra sfinkterrupturer. Men i Sverige vill man inte se till grannländernas minskade olycksfall - utan väljer att arbeta som tidigare. Vilket gör att över tre procent av barnaföderskorna varje år drabbas av förlossningsskador.
I Finland och Norge är fallen färre än i Sverige. När båda grannländerna började jobba med en metod, framtagen av finska paret Tiina och Jukka Piironen, så sjönk antalet skador. Paret menar, och har kunnat bevisa med hjälp av statistik, att risken för sfinkterrupturer minskar om barnmorskorna vid förlossningen följer fyra regler: Kommunikation med kvinnan, att använda ett skyddande handgrepp, rätt val av förlossningsställning och att vid behov klippa, för att minska risken för okontrollerade sprickor.
"Ångest vid varje toalettbesök"
Cim sprack från slidan ända upp till ringmuskeln, trots det ville ingen ta hand om problemet. Barnmorskornas kommentar löd att "det är inte vårt fel". Mer än så sa de inte, och Cim förstod ingenting av vad som orsakade den vidriga smärtan.
– Det känns precis som att hela huden spricker, säger hon till Uppdrag Granskning, och berättar hur rädslan för läckage gör vardagen till en pina:
– Jag har ångest vid varje toalettbesök.
Risken är stor för läckage. Cim kan knappt hålla sitt barn på magen, av rädsla för vad som händer om barnet trycker sig för hårt mot henne. De dagar då hon måste gå på toaletten så finns inte en chans att hon och hennes pojkvän kan ha sex.
Hon menar att hon känner sig lurad, att ingen berättade något om vad som kunde inträffa, och att ingen i efterhand gett henne den hjälp hon skulle ha behövt.
Uppdrag Granskning sänds i SVT1 på onsdagen klockan 20:00.
