Hanna Fridén: "Finns det någon neutral forskning?"

KRÖNIKA. Hanna Fridén om det självklara med att forskare också är ideologiskt drivna emellanåt.


Ledarskribenten Johan Ingerö har tidigare skrivit i SvD om olika forskares ideologiska inriktning. Undersökningen han utgår ifrån slår fast att de flesta sociologer röstar rött, de flesta ekonomer röstar borgerligt. Inga konstigheter. Sedan går han vidare med att konstatera att hela 33,3% av tillfrågade genusvetare röstar på Feministiskt Initiativ, vilket han ser som problematiskt.

Han tar även upp att Norge slopat bidrag till genusvetenskapen efter en kritisk teveserie om genus, och föreslår samma granskning i Sverige. I min mening insinuerar han kraftigt att vi ska, om kanske inte slopa, kraftigt minska bidragen till genusvetenskapen med argumentet att vetenskapen är för ideologiskt driven jämfört med annan forskning.

Genusvetenskap är en akademisk disciplin med syfte att kartlägga hur vi beter oss utifrån vårt kön, det vill säga att kartlägga könsroller. Den har också en antropologisk inriktning där man kartlägger maktförhållanden i samhällen, i detta fall specifikt inriktat på kön istället för etnicitet , klass eller religion. Genusvetenskapen kommer från att vi tidigare hade en vetenskap som präglades av i stort sett enbart män, som nästan enbart inriktade sig på män och att medicinsk forskning utfördes på i princip uteslutande, unga, friska män. Efter kritik så framkom sedan något som hette Women's Studies på 60-talet, och under 70-talet såg vi genusvetenskapen börja utvecklas till vad den blivit i dag. Att många feminister uppskattar genus kan jag därför inte se som en större konstighet.

Jag finner det olyckligt när man vill argumentera mot genusforskning för att vi på just detta område också råkar ha ett politiskt parti som i stort är byggt på sagda vetenskap. Om vi skulle få ett parti som utgick från biologiska normer, så kan jag försäkra er att forskare inom detta område skulle visa partiet ett stort stöd, precis som forskare inom miljö visar ett stort intresse för miljöpolitik.

Forskare är i stort extremt ideologiska människor, och det ska vi inte glömma bort. Vi kan inte se forskare som objektiva individer där 1 + 1 alltid blir 2 då det enbart är några få områden inom vetenskapen som ser ut på det viset.

Med samma argument mot genusvetenskapen kan vi likväl argumentera för att slopa bidragen till i princip all forskning i hela världen, kanske speciellt det område som oftast vägs mot det sociala – nämligen biologin. Charles Darwins bidrag till det här området anses oftast vara det mest värdefulla  i vår historia. Jag håller med. Däremot kan jag inte påstå att jag uppskattar hans åsikter, då han argumenterade för att det naturliga urvalet även bland människor, och bland annat var emot vaccinationer. Enligt honom var det helt rätt och riktigt att människor som dog av infektioner inte skulle bidra med sina gener till människans utveckling. Trots detta är jag givetvis för att vi lär ut hans forskningsresultat i skolan, för oavsett hans åsikt är det ett värdefullt bidrag till vetenskapen precis som de som drivs av samma ideologi som fortsätter bidra i dag. Det vore synd att strypa deras forskning på grund av deras något osympatiska människosyn.

Men låt oss säga att vi ska ställa krav på att forskning som bedrivs med hjälp av statliga medel ska vara neutral, vem är det som ska bestämma vad som är neutralt? Jag anser att en neutral relation till kön är att undvika att framställa människor enligt en könsspecifik mall, den här hållningen ser vissa andra som extremt radikalt feministiskt, medan jag ser deras hållning som extremt könskonservativ. Så vem ska bestämma vad som är ett neutralt förhållningssätt, och är du säker på att den människan kommer hysa samma åsikt som du?

/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!