I stället för polisen - nu utreder privata bolag fildelare
I flera fildelningsmål kommer bevisen från företag på uppdrag av skivindustrin.
För tillfället väntar fyra personer på rättegång som kommer att påbörjas under januari och februari. Och minst 15 fall är på väg upp i rätten.
– Vi har fått in runt 150 anmälningar i år (2011 red anmn.) och 85 procent av dem rör upphovsrättsbrott. Av dem handlar en majoritet om just illegal fildelning, säger Paul Pintér, nationell samordnare för immaterialrättsbrott hos polisen, till SvD.
I fjol dömdes minst nio personer för olaga fildelning - vilket är rekord i antal personer som blivit dömda i fildelningsmål.
Vid flera tillfällen tvingas polis och åklagarmyndigheter, trots särskilda utredningsgrupper, att förlita sig på helt privata bevissäkringar. För att undgå att myndigheterna själva begår brott överlåter man bevissäkringen till målsäganden.
– Vi kan ju inte gå ut på nätet och fildela själva. Som myndighet har vi inget tillstånd att ladda ner eller dela ut upphovsrättsskyddat material, vilket Ifpi som representant för upphovsrättsinnehavarna har, säger åklagaren Henrik Rasmusson, till SvD.
Bevis i sju av nio domar
I sju av nio domar så kommer den ursprungliga bevissäkringen från Dtecnet, ett dansk-amerikanskt företag som säkrat bevis med skivindustrins branschorganisation Ifpi som uppdragsgivare. Företaget står dessutom bakom bevisen i ytterligare två fall som ska upp i rätten i början av 2012.
Åklagare och polis är noga med att betona att allt bevismaterial som kommer från målsäganden kontrolleras. Polisen har i flera fall gjort tekniska undersökningar och husrannsakan av beslagtagna datorer, men inte alla gånger.
Dömdes till 12 800 kronor i dagsböter
27-årige Kristoffer Malmström dömdes i februari 2011 till 12 800 kronor i dagsböter efter att ha sridit 44 musikfiler på nätet.
I Malmströms fall bygger förundersökningen helt på bevissäkringen från Dtecnet, gjord på uppdrag av Ifpi.
– Eftersom de hade mitt användarnamn och min ip-adress kände jag att det var lika bra att erkänna. Men jag undrar vad som hade hänt om jag inte hade gjort det, de hade ju inget annat mot mig och tittade aldrig igenom min dator, säger Malmström.
Åklagare Rasmusson menar att det var av hänsyn till Kristoffer Malmström som husrannsakan uteblev och att de visste att ip-adressen gick till hans hushåll.
Brist på insyn
Flera jurister som SvD kontaktat menar att den privata bevissäkringen är problematisk, till skillnad mot vad polis och åklagare anser.
– Den allmänna invändningen är att man inte vet vad som inte togs med i bevisningen. Var det all bevisning som fanns eller sorterades något obekvämt bort? Hur ska man kunna kontrollera det om man inte var med? säger Peter Westberg, professor i processrätt vid Lunds universitet.
Han får medhåll av advokat Reine Nelson, som i höstas försvarade en 58-åring som dömdes till villkorlig dom och dagsböter för att ha spridit 45 000 musikfiler.
– Jag ser de här bevissäkringarna som en polisutredning som görs av en privat aktör. De får utföra sådant som medborgarna generellt sett tror utförs av myndighetspersoner, utan att vi egentligen vet hur de går tillväga, säger han Nelson till SvD.
