Polisens arbete mot hedersvåld - "Som lotto"
Definitioner som inte används, bristfälliga förhör och stora skillnader mellan polismyndigheter. Än finns många problem med hanteringen av hedersvåld.
Enligt Brå handlar det om 300 anmälningar per år som har koppling till hedersrelaterade brott. De flesta handlar om olaga hot följt av misshandel.
Endast 16 av de 117 fall som studerats har lett till att någon person lagförts för ett brott. Statistiken visar att hedersrelaterade misshandelsfall klaras upp i lägre utsträckning än andra misshandelsfall mot kvinnor.
SVERIGE. Mer än tio år sedan mordet på Fadime Sahindal skakade Sverige lyckas den svenska polisen fortfarande inte hantera hedersvåldet. Trots att det sedan flera år tillbaka finns nationella rutiner och definitioner används de inte av polismyndigheterna ute i landet.
En ny rapport från Brottsförebyggande rådet belyser hur arbetat är bristfälligt på flera punkter. Den definition av hedersvåld och -förtryck som införts av Rikspolisstyrelsen ignoreras eller tolkas annorlunda på flera polismyndigheter. Även rutiner, såsom metodstödet som kallas Patriark, används bara av ett fåtal.
– Det kan finnas poliser som är eldsjälar och har stor kunskap och erfarenhet men det är som lotto. Får man en sån person kan man få mycket hjälp men får man inte det kan fallet läggas ned, säger Sara Mohammad, ordförande för riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, till Nyheter24.
"Kan inte skylla ifrån sig efter tio års debatt"
Brå föreslår nu att det ska bildas en resursgrupp inom polisen för att sprida kunskapen.
– Det finns kunskap och erfarenhet men den måste spridas inom organisationen, säger utredaren Emma Ekström till Nyheter24.
Samtidigt finns det stora brister i hur polisen genomför förhör med de kvinnor som drabbats. Trots att de allra flesta instanser rekommenderar att polisen håller förhör direkt vid anmälningstillfället görs det inte i stor utsträckning.
Sara Mohammad påpekar också att rätt frågor fortfarande inte ställs, ofta av rädsla för att enskilda poliser inte vill uppfattas som fördomsfulla.
– Efter tio års kunskapshöjning och debatt kan man inte skylla ifrån sig och säga att man inte vågat ställa de relevanta frågorna, säger hon.
Myndigheternas samverkan bristfällig
Samverkan mellan olika myndigheter är en annan viktig punkt som tas upp i Brå:s rapport. Även här saknas det rutiner för hur man ska arbeta. Glöm aldrig Pela och Fadime kallas ibland in i utredningar men Sara Mohammad vill se mer externa aktörer som tas in som experter. Och att alla inblandade myndigheter ser helhetsbilden.
– Myndigheterna har ett gemensamt ansvar att skydda brottsoffren, säger hon.
Mohammad vill också att hedersvåld ska få en egen brottsrubricering. Det är en av de 15 punkter som föreningen skickat ut till samtliga ledande politiker i Sverige. Nyheter24 har tidigare rapporterat om att få av dem svarat.
