Han hackade NASA på 90-talet

– Det var utmaningen som lockade mest, berättar Joel Söderberg, 38, för Nyheter24. 

På 90-talet satt han och hans kompisar i en lägenhet i ett område som kallades för "fraggelberget". Ett ställe med ganska mycket knarkare och antroposofer. Joel beskriver grannarna som udda personer med stickade tröjor i olika färger och skomakarstrumpor. 

Joel och hans datorintresserade vänner hade dock "vanliga" kläder på sig. Kläder var inte direkt fokus för personerna som tillbringade all sin lediga tid i Joels lägenhet på fraggelberget där de kopplade ihop sina datorer, fixade gratis internetuppkoppling, spelade datorspel och hackade. 

Kriminalkommisarie Bosse Norgren som var med under tillslaget på fraggelberget kallade efteråt lägenheten för en "knarkarkvart". Det låg cola, datordelar och skräp överallt. Men Joel såg det inte som en knarkarkvart, snarare som en fristad där han i lugn och ro kunde utforska en helt ny värld.

– Man kan säga att det jag gjorde var att hacka serverstystem så jag kunde styra andra datorer. Det var som en upptäcksfärd och jag har alltid varit en nyfiken person som velat lära mig. Genom att hacka kan man se hur nätverk är uppbyggda och vad som finns där - men jag var aldrig ute efter att skada något, berättar Joel.

Helikopterskjutsen

Intrånget hos Nasa var bara ett av många. Då hade han ingen aning om att han skulle bli internationellt efterlyst och dömas till villkorlig dom och böter för intrånget. Än i dag är han inte välkommen till USA. 

– Nej det skulle jag inte tro och jag har ingen lust att försöka, säger han.

Men en hackare som precis lyckats läsa hemlig kod som tillhör USA:s myndighet, är också mycket efterfrågad inom it-säkerhetsbrachen. 

– Under rättegången blev jag kontaktad av ett it-säkerhetsföretag, Wkit security, som ville att jag skulle komma på anställningsintervju. De skickade helt enkelt en helikopter som landade utanför en bensinstation och hämtade upp mig. Klart de ville imponera och de lyckades till viss del, jag tog ju jobbet.

Från det ena it-säkerhetsföretaget hoppade Joel till det andra. Han jobbade även ett tag i Dubai, en stad han beskriver som "påklistrad" där ingenting är på riktigt. 

– Alla är bara där för att tjäna pengar. Jag åkte tillbaka till Sverige och startade ett företag med en kompis, tyckte det var skönt att jobba med eget ett tag. 

Trappfabriken

Joel jobbar i dag på en trappfabrik. Från hackare till trappfabriksarbetare - det låter som den mest perfekta täckmanteln. Kliar det inte i fingrarna, kan man fråga sig?

– Nej, det skulle jag inte vilja påstå. Själva hackandet i sig var inte grejen utan det jag var intresserad av var lärdomen. Jag tycker om att bryta ner saker för att lära mig medan jag bygger upp dem igen. I dag bygger jag systemstöd på företaget Trätrappor Norsjö AB. Man kan säga att jag bygger systemet som bygger trapporna. 

Sina nicknames han använde under 90-talet som hackare vill han än i dag inte avslöja. Han är inte speciellt aktiv på Facebook, Flashback eller några andra diskussionsforum heller. Vill inte kalla sig för nätaktivist trots att han kan hålla med om en del saker exempelvis "Anonymous" kämpar för. 

Dagens hackare vet han inte mycket om, men gillar inte hur vissa delar av hur den så kallade hackingen har utvecklats under de senaste åren. 

– På internet precis som i resten av livet handlar det om moral och etik. Om man hackar en fjortonårings Facebook-konto är man bara ett arsle, man är bara elak. Att attackera människors privatliv är en sak - att ha en ståndpunkt och hacka en myndighets hemsida är en annan.

Mannen som en gång hackade Nasa är i dag nöjd med livet som trappfabriksarbetare. När han kommer hem från jobbet händer det att han slänger i sig en pasta och umgås med sin sambo. Gällande framtiden kommer han nog fortsätta sitta på nätet mer än de flesta andra men utanför datorn kanske han tar upp slalom igen, någonting han brann för som liten. Kajtsurfa gillar han också, främst i Danmark. Fotgrafering är en annan hobby.

– Jag höll på med golf ett tag, men det var inte min grej.