EU:s ministerråd har beslutat om nästa års fiskekvoter i Östersjön – men Sverige säger nej. Regeringen ansera att nivåerna är för höga och att beslutet riskerar att förvärra en redan allvarlig situation för sill- och strömmingbestånden. Samtidigt menar experter att överfisket hotar både ekosystemen och framtidens matförsörjning.
Sverige säger nej till kvoterna
Efter intensiva förhandlingar inom EU har nya kvoter för sill och strömming beslutats, nämligen 96 463 ton i centrala Östersjön och 39 108 ton i Bottniska viken – där den senare endast gäller till oktober 2026. Sverige motsatte sig uppgörelsen.
Missa inget viktigt, följ oss på Google– Sverige anser att kvoterna borde satts lägre, särskilt för sill och strömming. Strömmingen är navet i Östersjöns ekosystem och mer måste göras för att säkra en ordentlig återhämtning, säger landsbygdsminister Peter Kullgren, i regeringens pressmeddelande.
Regeringen menar att EU:s rådgivning måste bli bättre anpassad till hur ekosystemen faktiskt fungerar.
– Vi menar att kommissionen bör ändra hur de begär in vetenskaplig rådgivning från internationella havsforskningsrådet (ICES). Rådgivningen måste ta större hänsyn till viktiga ekosystemfaktorer som påverkar hur fisken mår, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Forskningen: "Negativ trend"
Från myndighetshåll är oron stor. Mats Svensson, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten, beskriver en tydlig försämrad situation i flera delar av Östersjön.
– Vad vi ser är en negativ trend för ffa strömming i Bottniska viken, men också orostecken för sill och strömming i egentliga Östersjön, säger han i en intervju med Nyheter24.
Enligt Svensson är sill och strömming helt avgörande för hela Östersjöns ekosystem, men också för kustfisket och balansen i näringsväven.
– Får vi en beståndsutveckling som den vi sett för den västra sillen, så kommer det att utarma Östersjön ytterligare, och även öka övergödningseffekter som algblomning med mera, och en ytterligare utarmning av det småskaliga fisket.
Han varnar även för konsekvenserna av det omfattande industrifisket.
– Industrifisket är huvuddelen av fisket i Östersjön, ungefär 85 till 90 procent av allt fiske.
– Konflikten med det småskaliga fisket har ökat de senaste åren som en trolig indirekt effekt av storskaliga fisket, som negativt påverkat olika lokala bestånd av sill och strömming.
Femprocentsregeln – säkerhetsventil för haven
En central del i debatten handlar om den så kallade femprocentsregeln i EU:s fleråriga plan för Östersjön. Regeln ska säkerställa att risken för att ett bestånd kollapsar är mindre än fem procent.
– Den är viktig, då den ska fungera som en "säkerhetsventil" och ökad långsiktighet, så att vi ska undvika att bestånden kollapsar, säger Svensson.
Lövin: "Ett direkt brott mot EU:s lagstiftning"
Från politisk håll riktas nu hård kritik mot EU:s beslut. Isabella Lövin (MP), tidigare miljöminister och nu ledamot i EU-parlamentent, menar att ministerrådet agerat i strid med sina egna regler.
– EU:s ministerråd bryter mot sin egen lagstiftning. Dels mot den fleråriga planen för Östersjön, där den så kallade femprocentsregeln säger att om risken för att ett bestånd kollapsar är större än fem procent, då ska fisket stoppas, säger Lövin i en intervju med Nyheter24.
Hon menar att Sverige borde gå längre än att bara rösta nej.
– Jag vill därför att Sveriges regering driver på för att ställa EU:s ministerråd inför rätta. Men det finns också mycket regeringen kan göra här och nu, säger hon.
"Utan fisk inget fiske"
Lövin vill se en helt ny riktning för fiskepolitiken i Östersjön.
– En av de viktigaste slutsatserna i rapporten är att den lagstiftning vi redan har måste följas och vi måste tillämpa försiktighetsprincipen för att bygga upp livskraftiga ekosystem igen, inte bara fiska på så mycket som möjligt, säger hon.
Så påverkas du av nya fiskekvoterna
För vanliga svenskar märks förändringarna främst på längre sikt, i utbudet av fisk och i havets hälsa.
– Fisk är nyttig mat, men som vi sköter haven, både direkt och indirekt, så kommer vi att ha mindre med fisk på tallriken framöver. Havens hälsa går ner, både storskaligt, men även i våra närhav, säger Mats Svensson.
Kortsiktigt kan dagens fiskekvoter bidra till att arbetstillfällen bibehålls, menar han, men priset kan bli högt.
– Å andra sidan så riskerar vi på sikt att ge våra barn och barnbarn hav utan mycket liv, och med sämre förutsättningar för att försörja oss med mat, rekreation mm från havsmiljön, säger han.
