Snälla, håll bara tyst och sluta gnäll!

Hanna Friden om alla krönikor som pekar ut invandrare som en grupp fast i "offermentalitet" - och hur trött hon är på att se den sortens uttalande på seriösa debattsidor.


Hanna Fridén

Hanna Fridén är föreläsare och frilansskribent. 

Följ henne på Twitter.

Om jag läser en enda krönika till där folk skriver att invandrare, kvinnor, fattiga föräldrar och så vidare bara är offer som ska gå ut och göra något istället för att fastna i sin egen ångestladdade lilla offerroll så kommer jag att baxna.

Offer som argument mot en motpart, när ser vi det annars? Jag såg det oftast när jag var i ungefär 13-14 års ålder, hängde på forum med andra runt samma ålder, där det var ett frekvent grepp vissa tog till när man helt enkelt inte gillade att någon tog upp ett specifikt samhällsproblem. 

Inte ens då ansågs det särdeles imponerande, snarare dumt, och jag är av samma åsikt idag. Jag är fullkomligt oförstående när jag ser samma strunt användas som ett grepp på seriösa debattsidor, då det inte har en större tyngd i något än skribentens personliga brist på intresse i just den frågan. Det är dumt, innehållslöst, och man skulle likväl kunna byta ut varenda tecken mot: "Blahblahblah".

Att säga att någon, eller en viss grupp, gör sig till offer är sällan särskilt konstruktivt. Det enda man signalerar till sina läsare är att man tycker gruppen i fråga är mer eller mindre fjantiga gnällspikar. Man basunerar ut hur oförmögen man är att relatera till deras problematik, och hur lite intresse man har av ett ens försöka. En roande paradox som i stort sett också alltid återfinns i dessa klagosånger om grupper som gör sig till offer är att individen som onekligen verkar se sig själv som självtändig, stark och vida mer resonlig än alla dessa "offer", är att de nästan alltid får rum att själva peka ur vart de faktiskt också diskrimineras, så det är väl ingen vits av någon annan att klaga. Vilken soppa!

En annan ytterst märklig sak med att påpeka att individer eller samhällsgrupper är offer, är att jag sällan ser hur de kommer fram till den här slutsatsen. Visst finns det individer som kanske gnäller lite extra över saker inte jag heller kan förstå hur man kan gnälla över, men att ta upp en problematik och beskriva sin situation, för att tydliggöra för människor som inte lever samma liv, hur det faktiskt ser ut för att på så vis skapa förståelse och debatt – hur är detta svagt? 

Hur är detta att göra sig till ett offer?

Att gå ut och tala om problematik är ytterst värdefullt. Det är av stor vikt att alla, oavsett samhällsgrupp, delar med sig av sin syn och erfarenhet. Om människor inte gjorde detta skulle vi alla vara fast i en grå, trist värld där enkom vårt eget perspektiv var sanning. Vi skulle vara omedvetna, vår värld fri från dimension, och i ärlighetens namn skulle vi bli en hel del dummare.

Vad tänker jag när jag läser om en invandrare som talar om diskriminering på arbetsmarknaden? Vad tänker jag när jag läser om en kvinna som blir tafsad på? Vad tänker jag när jag läser om en man som förlorat vårdnaden om sina barn? Vad tänker jag när jag läser om en person som fått nakenbilder av sig jälv spridda på internet?

Aldrig har jag tänkt att jävlar, vilka offer de är. Sitter bara och gnäller och sådär och gör ingenting. Sitter säkert bara hemma i soffan och pillar navelludd. Här i Sverige har vi ju det jättebra, ja herregud, de borde allt åka runt lite i världen och skaffa sig lite perspektiv. Tänk på barnen i Afrika! Gå ut och gör något människa, för jag vet ju givetvis exakt hur du lever ditt liv och arbetar med problematiken bara av att ha läst ett fåttal tusen tecken om din situation. Det du!

Oavsett om jag hållit med eller inte har jag alltid tänkt: Gud vad bra att människor delar med sig så resten av oss kan lyssna och bli medvetna om en annan värld och ett annat perspektiv än det vi möter i vår vardag. Gud vad bra det är att vi får reda på hur det ser ut för vissa samhällsgrupper, så att vi forhoppningsvis kan hitta ett sätt att göra Sverige ännu bättre.

Jag kräver inte av någon att man helhjärtat ska kunna förstå och relatera till alla människors problem här i världen, jag kan inte påstå att jag kan det själv heller. Men om man är olidligt ointresserad av en samhällsgrupps problematik att det enda man kan slänga ur sig att de är offer som ska rycka upp sig, då kanske man borde inse att det förmodligen inte är en fråga där man är kapabel att leverera ett konstruktivt förslag. Det finns inget fel i att inte kunna förstå eller bidra inom allt, men det finns fel i att sitta och förminska, ta saker för givet och försöka skapa en debatt med ett argument som enbart innebär: "Hej! Jag vet absolut ingenting om detta, och jag bryr mig inte så mycket heller. 

Jag orkar inte, så snälla håll bara tyst och sluta gnäll!

/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!