Felplaceringen i särskolan tog ett år av Liams liv
Liam fick gå fyra år i särskolan efter att ha diagnosticerats som utvecklingsstörd, utan att fullständiga tester gjorts.
Liam stämde aldrig skolan, trots att skolinspektionens utredning visade att det fanns flertalet fel i utredningen.
– Det skulle bli för dyrt och tidskrävande. Min advokat sa också att jag var tvungen att på något vis bevisa att felplaceringen skadat mig på något sätt. För mig är ju det självklart att den har det men rent juridiskt kanske det inte är så självklart, berättar Liam.
I början av veckan skrev Nyheter24 om Petter som blev felaktigt placerad i en särskola i Älvsbyn. Nu berättar 20 år gamla Liam sin historia med feldiagnoser, särskolor och om att bli stämplad som någonting du inte är.
– Det är inget jag öppet går ut och pratar om. Jag vill inte att folk ska anta saker, säger Liam till Nyheter24.
Fyra år i särskola
Liams tvillingbror är utvecklingsstörd och hans äldre bror har ADHD. Därför trodde flera lärare att även Liam hade en diagnos när han började hamna efter i skolan.
– Jag fick göra en utredning hos psykologen 1999. Där sa de att jag hade ADHD och satte diagnosen utvecklingsstörd. Jag har aldrig visat några tecken på det, min bror har det så jag vet vad det innebär och jag har alltid varit väldigt lugn, säger Liam.
Enligt Skolinspektionens utredning som Nyheter24 tagit del av saknar psykologens utredning "pedagogisk bedömning av om eleven har möjlighet att nå grundskolans kunskapsmål eller inte". Utredningen saknar också föräldrarnas medgivande att flytta Liam till särskolan, på grund av detta och flera andra punkter bedömde Skolinspektionen att utredningen var bristfällig.
"Det har kostat mig ett år"
När familjen flyttade till en annan kommun började man där misstänka att Liam tidigare felplacerats och hans sattes i en vanlig klass. Men när familjen senare beslutade att flytta tillbaka till ursprungskommunen så hamnade Liam återigen i särskolan.
– När den nya utredningen gjordes framkom det att jag inte hade någon utvecklingsstörning, alltså behövde jag inte gå i särskola, säger Liam och fortsätter:
– Jag flyttades till en vanlig klass i femman, men det var inte lätt att komma från särskolan till ett studiesätt som krävde självstudier. Det gjorde att jag hamnade efter i matten. På högstadiet gick jag på resursskola där jag fick jättemycket stöd men jag klarade ändå inte matten.
Liam fick läsa ett förberedande år innan gymnasiet på den så kallade IV-linjen.
– Felplaceringen kostade mig ett år av mitt liv. Jag tog studenten i somras men kunde tagit den ett år tidigare om jag inte hamnat efter. Det är alltså, förutsatt att jag fått jobb, en årslön som kommer märkas när jag någon gång i livet ska gå i pension.
"Pratar inte om det"
– Att jag varit stämplad som utvecklingsstörd är ingenting jag pratar om. Det är få i min närhet som vet om det, säger Liam och fortsätter:
– Kommunen gör såhär för att de vill spara pengar. Det är billigare än att sätta in extra resurser för de som behöver det. I stället är det lättare att sätta en diagnos på någon och placera i särskola. Detta är en problematik som är väldigt viktig att uppmärksamma, genom det kan de som går i särskola eller har fått en diagnos utan att det känns rätt tänka efter och se om det kan vara en felplacering som ligger bakom.
Risk att man missar viktig information
Carina Larsson jobbar på Skolinspektionen och hon menar att kommunerna måste bli bättre på att följa upp elever som placerats i särskola.
– Kommunerna måste göra de utredningar som krävs på ett ordentligt sätt. Det är också viktigt att följa en elevs utveckling även efter en elev börjat i särskolan, säger hon till Nyheter24.
*Liam heter egentligen någonting annat.
