Döpa en storm – så går det till när de namnges

2019 har verkligen fått en omtumlande start. Redan första dagen på året kom stormen Alfrida och svepte in över Sverige, och inte många uppskattade besöket. Och som du säkert vet var Alfrida i det här fallet ingen jobbig person, utan en storm.

Vädertjänsterna döper stormarna

Det är vädertjänsterna som döper stormarna, skriver SMHI på sin hemsida. Oftast döps stormen i Danmark eller i Norge eftersom att det är där som stormarna anländer först. I Alfridas fall var det SMHI som kom på namnet. 

Stormar värda att minnas, till exempel stormen Gudrun som kom 2005, döptes av den norska vädertjänsten. Sverige brukar låta det land som drabbas först sköta namngivningen. Och eftersom många lågtryck kommer från väster är det därför ofta Danmark eller Norge som får hitta på namn.

Är det så att en storm börjar i Sverige är det SMHI som får äran att döpa stormen. Då väljer man namnet som står i almanackan, det vill säga ett namnsdagsnamn.

"Första gången denna princip användes var i samband med stormen Simone den 28 oktober 2013. Den 5 december samma år namngav SMHI även stormen Sven", skriver SMHI på sin hemsida.

Skulle egentligen hetat Svea

Men den första januari har ingen någon namnsdag, och stormen infaller den andra januari vars namnsdag är Svea. Men det namnet är redan upptaget då det fick en storm i januari 2015. Så man fick hoppa till den tredje januari helt enkelt.

– Då är det Alfred och Alfridas namnsdag. Men eftersom förra stormen hette Knud så borde det denna gång vara en "kvinnlig" storm, därav namnet Alfrida, berättar Marie Staerk från SMHI för Nyheter24.

Du kan läsa mer om stormen Alfridas framfart här: Stormen Alfrida – kaos i hela Sverige.