Julskinka
4 steg – så går det till när grisen blir till julskinka - Foto: Bildkälla: Emil Langvad / TT/ Johan Nilsson / TT

4 steg – så går det till när grisen blir till julskinka

Prinskorv, julskinka och revbensspjäll är ofta självklara inslag på svenska julbord. Många får sin första kontakt med maten i affären, men vad har hänt dessförinnan? Hur går det egentligen till när grisen blir till skinka?


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev

Vegetarisk julmat blir allt mer populärt runt om i landet. Men för de allra flesta är det fortfarande en tradition att duka upp med riktig julskinka och prinskorvar på bordet.

Dock är det inte många som vet hur processen från uppfödning till att den landar på julbordet går till.

Nyheter24 har pratat med Margareta Åberg, ansvarig för grisfrågor på Lantbrukarnas riksförbund, och Sara Hoff, kommunikationsdirektör på HKScan.

1. Uppfödning på gårdarna

Bildkälla: Johan Nilsson / TT

Det finns lite olika former av uppfödning i Sverige. Många svenska grisbönder har suggor på gårdarna. De blir dräktiga och är det i fyra månader. Efter en tids avvänjning kan de bli dräktiga igen. Normalt sett får en sugga 8-9 kullar innan den går till slakt, och av suggor görs ofta korv eller färs.

En sugga föder i snitt 2,2 kullar per år, och en kull innehåller 10-14 smågrisar som väger cirka två kilo.

– I Sverige har vi starka djurskyddslagar. Mamman går ofta fritt och är lös i sin box, och när grisarna föds går de ofta tillsammans. Det ser tyvärr inte lika bra ut i andra länder, säger Margareta Åberg.

Smågrisarna äter med spannmål och får vitaminer, mineraler och protein. Efter fem-sex månader väger de omkring 120 kilo och är redo för slakt.

2. Transport till slakteriet

Från gården transporteras grisarna i lastbilar. De åker i grupp och enligt lag får transporten inte ta längre än åtta timmar.

– Jag är väldigt stolt över den djuruppfödningen vi har i Sverige. Den håller verkligen hög kvalitet, säger Åberg.

3. Sövning och slakt

Nyheter24 har pratat med HKScan vars slakteri ligger i Kristianstad. Transporten kommer till slakteriet och grisarna lastas av och in i ett stall. Därefter går de vidare till bedövningsavdelningen där de sövs med koldioxid.

– Det finns strikta regler för hur hela processen ska gå till. Livsmedelsverkets egna anställda inspektörer är med och godkänner alla steg i produktionsprocessen, säger Sara Hoff, kommunikationsdirektör på HKScan.

Efter bedövning så sker avblodningen med ett stick i halsen. Grisarna hänger i bakbenen och rengörs noga för att försäkra livsmedelssäkerheten, sedan inleds själva styckningen.

– Och det görs väldigt noga utifrån vad djuret ska användas till. Ett viktigt moment för oss är att ta tillvara på hela djuret så att matsvinnet minimeras, säger Hoff.

Köttet som är rena styckningsdetaljer, till exempel kotlett, karré och filé, paketeras upp. Andra detaljer som i slutänden ska bli till exempelvis korv, pålägg eller köttbullar går till tillverkningen av just dessa varor innan det paketeras för handeln.

4. Butiken och matbordet

Bildkälla: Johan Nilsson / TT

När styckningen, paketeringen och tillredningen av bland annat charkvaror är klara körs det till HKScans distributionscentrum i Linköping. Därifrån förser man alla kunder, till exempel Sveriges olika matvarukedjor.

För mer information om djurhållning, lagar och regler i Sverige, besök livsmedelsverkets hemsida eller svensktkott.se.

Läs även: 
Här plågar studenterna en levande jättegris

/
Jul
/
Äter du julskinka?
Tack för din röst!
stats