Gen bakom sug efter skräpmat

Nästan varannan person löper ökad risk att få fetma. (TT)


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev

Sugen på chips? Skyll på generna. Personer med ett visst genetiskt anlag för fetma äter inte nödvändigtvis mer än andra, däremot föredrar de oftare mat som är extra energirik.

Hittills har forskare kartlagt cirka 100 gener som på olika vis spelar roll när vi människor lägger på oss extrakilon. För européer pekas en variant av genen FTO ut som en av huvudrollsinnehavarna. Ungefär var sjätte vit europé ligger i den allra värsta genetiska riskzonen, har analyser från totalt cirka 80 000 personer visat.

Dessa olyckligt lottade bär FTO-varianten i dubbel uppsättning, en från mamma och en från pappa, och väger i genomsnitt tre kilo mer än andra i övrigt jämförbara personer - allt annat lika. Risken att drabbas av fetma är 70 procent större hos dessa. Nästan varannan person har genvarianten i enkel upplaga och löper 30 procents ökad risk.

Hittills har ingen vetat riktigt hur fetmagenen utövar sin makt. Vad är det som gör att bärarna lägger på hullet. Lägre energiomsättning? Svagare mättnadskänslor? Girigare fettceller? Större aptit? Nej, förmodligen inte. Däremot verkar det som att fetmagenen ger ett ökat sug efter skräpmat, skriver brittiska forskare i medicintidskriften New England Journal of Medicine.

De har studerat 76 skotska barn mellan fyra och tio år. Barnen deltog i tre testomgångar där de fick välja att äta precis vad- och hur mycket de ville under en överdådig skollunch. Forskarna noterade vad barnen åt samt mätte hur snabbt deras kroppar tog hand om energin, hur snabbt barnen kände sig mätta och hur fysiskt aktiva de var, och jämförde sedan resultaten.

Inga mätbara skillnader hittades mellan barnen med genetisk känslighet för fetma och de övriga. De åt lika mycket mat. Däremot hade barnen med fetmagenen genomgående valt mer energirik mat, alltså mat med relativt mycket fett eller socker, än de andra barnen. Förmodligen har boven i dramat, FTO-varianten, varit till stor nytta under vår utveckling. I tider av svält gäller det att välja rätt mat. I nutidens överflöd ter sig fetmagenen mer som ett gissel. Räkna med att genetiker världen över jobbar febrilt för att hitta ett sätt att desarmera den i framtiden.

Skrivet av:

stats