Många unga vuxna är eller känner sig idag deprimerade, men vad beror det på egentligen? Hjälper medicin mot depression eller förvärrar det hjärnans tillstånd?
En ny studie som pågick mellan 2009-2017 på 80 personer i Toronto, Kanada att de som åt medicin mot depression hade mindre inflammation i hjärnan än de som kände sig deprimerade och inte åt medicin mot det.
En tredjedel av de personer som var med i studien hade gått utan behandling i mer än tio år, en tredjedel i mindre än tio år och den sista delen var friska, skriver Lancet Psychiatry.
Forskarna undersökte personernas hjärnor med hjälp av en petkamera för att mäta en inflammationsmarkör som kallas TSPO, translocator protein, som avges av immunceller.
De personer som hade gått längst utan medicinering hade 33 procent TSPO högre än de som fått medicin tidigare.
Det betyder alltså att de som hade högre TPSO hade inflammation i hjärnan.
– Ett intressant fynd är att nervcellsinflammationen gick att bromsa med antidepressiva läkemedel. Det har man tidigare sett i cellexperiment men inte hos människa, säger Martin Samuelsson, universitetsöverläkare vid psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping till Dagens Medicin.
Nu har även Sverige börjat forska inom det här och Martin Samuelsson och hans kollegor ska utföra en studie. Personer med depression och inflammation i hjärnan ska få antiinflammatorisk behandling för att se om det kan göra skillnad på tillståndet.
Det finns sju olika sorter depression
De flesta som blir drabbade av depression brukar friskna till efter några veckor när de har fått rätt behandling. De kan lida av kronisk depression eller få återkommande besvär under året, till exempel under höst -och vinter halvåret, skriver Health.
1. Depression
Depression kan delas in i tre olika nivåer – lindrig, medelsvår och svår depression.
2. Dystymi
En lindrig kronisk sjukdom är Dystymi och personen som har det känner sig sällan glad och är negativ till livet.
3. Bipolär
När man är bipolär har man olika perioder som man mår på olika vis. Under en manisk period kan personen vara överdrivet glad och ha stort självförtroende. Och under den depressiva perioden är personen sällan glad och känner hopplöshet.
4. Förlossningsdepression
Både mammor och pappor kan drabbas av förlossningsdepression. Man kan drabbas av det om förlossningen varit svår, har problem med amningen eller har varit deprimerad tidigare.
5. Utmattningsdepression
Alla som blir utmattade behöver inte drabbas men kan utlösas om man är stressad och får utmattningssyndrom.
6. Årstidsbunden depression
Den här depressionen kan man drabbas av på grund av årstidsväxlingen. Det händer ofta när vi går över till senhöst och vinter.
7. Premenstruellt dysforiskt syndrom
Detta förkortas även som PMDS och är jämförbart med depression men går över när mensen kommer. PMDS är en svårare form av PMS.
Se mer i klippet ovan.
Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.
