Tjernobylolyckan – så påverkades Sverige av det fruktansvärda
Olyckan i Tjernobyl inträffade för 35 år sedan. Vi har läst mycket om den och förödelsen efteråt. Men hur påverkade olyckan Sverige? Det reder Nyheter24 ut.
Den 26 april 1986, en dag mänskligheten sent kommer att glömma. Just detta datum, för 35 år sedan utanför staden Prypjat i Ukraina, inträffade den förödande olyckan som vi idag kallar för Tjernobylolyckan.
Men vad var det egentligen som hände och hur påverkade olyckan Sverige? Det reder Nyheter24 ut.
Så inträffade olyckan i Tjernobyl
Självaste olyckan skedde den 26 april 1986 natten mot lördag klockan 01.23.45 lokal tid. Det var efter en rad av tester, där personal behövde stänga av flera säkerhetssystem, som reaktor 4 exploderade.
Det var en explosion som med sin kraft bland annat blåste bort taket och på vis spred ett moln med radioaktiva partiklar över Europa.
Sveriges roll i avslöjandet
Men hur påverkades då Sverige av olyckan i Tjernobyl? Det är faktiskt så att Sverige och kärnkraftverket Forsmark spelade en central roll i det hela.
Eftersom de sovjetiska myndigheterna valde att lägga locket på efter olyckan så var Sverige och Europa fortfarande ovetande om vad som hade skett.
Den 28 april, alltså två dagar efter explosionen, märkte arbetare på Forsmark i Sverige att något inte stod rätt till då utrustningen på kärnkraftverket upptäckte radioaktivitet på en anställd, skriver SVT.
De började evakuera Forsmark, men insåg redan runt lunch att strålningen inte kom från det egna kärnkraftverket. Istället kunde Forsmarksledningen fastslå att det förmodligen hade hänt en olycka i Sovjetunionen.
Så påverkades Sverige
Det är svårt att säga exakt hur många som fick betala med sina liv på grund av olyckan runt om i världen. Uppskattningarna varierar mellan ett tusen och en miljon. Däremot står det klart att 134 av de som arbetade på kärnkraftverket i Ukraina drabbades av akut strålsjuka – av dessa avled 28 personer redan de första månaderna.
I Sverige landade cirka 5 procent av cesiumnedfallet från explosionen. Ett nedfall som än i dag finns kvar i skogen och bland dess djurliv.
Det mesta av nedfallet hamnade runt Gävletrakten och man såg bland annat att till exempel svampar och renlav sög åt sig farliga radioaktiva isotoper.
På grund av detta så behövdes bland annat renköttet kontrolleras innan det fick säljas till allmänheten. Något som slog hårt mot rennäringen.
– 1986 var det ungefär 900 bequerel per kilo kött, och i dag har vi ett medelvärde på ungefär 300-350 bequerel per kilo. Så det finns fortfarande klart mätbara värden, sade docent Klas Rosén på Sveriges lantbruksuniversitet, till SVT 2011.
Radioaktiviteten i Sverige idag
Faktum är att djurlivet än i dag präglas av den fruktansvärda olyckan.
Under hösten 2017 rapporterades det att flera vildsvin hade höga halter av radioaktivitet som översteg 10 000 bequerel per kilo, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
Det vill säga långt över gränsvärdet för försäljning av viltkött, insjöfisk och svamp, som ligger på 1 500 bequerel per kilo.
