Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Nya siffror visar: Så många struntade i att rösta i höstas

- 26/06/2019, 20:32 -

Att senaste valet var otroligt viktigt var det nog få som missade. Men vi kan ändå inte låta bli att undra hur många som faktiskt valde att rösta i höstas, och hur många som helt struntade i det.

Valet 2018 blev en riktig rysare, och många är nog fortfarande väldigt förvirrade över hur det egentligen gick. Några som dock har klargjort antalet röstdeltagare är statistikmyndigheten, SCB. Under tisdagen gick de ut med alla siffror på vilka faktorer som spelar in på valdeltagandet. 

Totalt sett var det 87,2 procent som gick och röstade. Det är faktiskt en ökning – för fjärde valet i rad! Men oavsett om siffrorna pekar positivt på deltagandet, så varierar det mycket mellan olika samhällsgrupper.

Skillnader mellan män och kvinnor

Hur skiljer sig valdeltagandet mellan män och kvinnor i Sverige då? SCB avslöjar att de faktiskt röstar i ungefär samma utsträckning, men att kvinnor är snäppet bättre på att gå och rösta, med cirka en procent.

86,5 procent män och 87,8 procent kvinnor valde att delta i valet 2018.

SCB har nu släppt statistik på valdeltagandet 2018.
SCB har nu släppt statistik på valdeltagandet 2018. Bildkälla: Johan Nilsson/TT

Ålder påverkar deltagandet

De tittade även till hur ålder skiljer sig. Där var det några andra siffror. 

Det var sex procent fler kvinnor i åldrarna 18-29 år som röstade än män i samma ålderspann. Men ser vi till den äldre generationen så är det näst intill tvärt om. Gällande de röstberättigade som är 75 år eller äldre så är det en större andel män som röstar än kvinnor, ungefär lika stor skillnad som hos de yngre.

Utbildningsnivå påverkar

Hela 95 procent som har en eftergymnasial utbildning, alltså högskola eller universitet, deltog i valet medan de som har en gymnasial utbildning landade på 88 procent. Sedan var det 80 procents deltagande bland de som har förgymnasial utbildning, med åldrarna 18-74 år. Här kan vi alltså se en 15 procents skillnad mellan de som har en eftergymnasial utbildning och de som inte studerade vidare efter högstadiet.

Ökat deltagande bland utrikes-och inrikes födda

Sverige är ett land med många etniciteter. SCB räknade även på de personer som är födda utomlands versus de som är födda i Sverige.

De som är inrikes födda hade ett 16 procents högre valdeltagande än de utrikesfödda. Skillnaden var 90 procent jämfört med 74 procent. Det här visade sig även inte vara någon större skillnad från valet 2014.

Förstagångsväljare ökade

Det var en ökning bland valdeltagandet hos förstagångsväljarna. Enligt SCB finns det specifika skillnader hos tendenserna till att rösta. De menar att det beror på huruvida man går ett studieförberedande program i gymnasiet eller om man går ett yrkesförberedande program och att de som går något inom det förstnämnda har högre tendens till att rösta.

Hela 86 procent av förstagångsväljarna deltog i valet.

Funktionsnedsatta lägre valdeltagande

Det skiljer sig sex procent i valdeltagande mellan personer med funktionsnedsättning och övrig befolkning i Sverige. Anledningen till ett lägre deltagande sägs bero på faktorer som synsvårighet, svåra orosbesvär, dyslexi, ångest, nedsatt rörelseförmåga, neuropsykiatrisk diagnos eller nedsatt aktivitetsförmåga.

Det som dock inte sägs påverka valdeltagandet är hos de personer med nedsatt hörsel, svår allergi eller astma.

Källa: Statistiska centralbyrån