- Foto: Claudio Bresciani / TT

Här är nya lagar och regler som börjar gälla 1 juli 2020

Förbud mot spridning av bilder från rättegångar och ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet​ – det är några av de regler som träder i kraft 1 juli.


Trots pandemi, klimatkaos och andra oroligheter så finns det ingenting som får de nya lagarna att träda i kraft under månadsskiftet. Här är ett litet urval:

Stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet

Syftet är att stärka skyddet för den personliga integriteten och öka effektiviteten i verksamheten.

Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas innehåller dna-profiler från personer som har nära kontakt med dna-prover som hanteras på myndigheten. Syftet med databasen är att undvika att dna-prover för bland annat släktskapsutredningar och identifiering av avlidna personer ska förorenas av andra personers dna, som till exempel medarbetare på myndigheten eller lokalvårdare. Dna-profiler klassas som personuppgifter och hantering av databasen som personuppgiftsbehandling.

Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet

Straffen skärps för hedersrelaterad brottslighet. Brott där motivet varit att bevara eller återupprätta heder ska ses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Dessutom blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser och utreseförbud införs för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.


Dessutom blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap. Bildkälla:Claudio Bresciani / TT

Ett förbud mot spridning av bilder från rättegångar

I dag är det förbjudet att fotografera under rättegångar men det finns inget förbud mot att sprida de bilder som ändå kan ha tagits. Regeringen har föreslagit en lagändring som gör det förbjudet även att sprida bilder från rättegångar. Förbudet syftar främst till att rättegångar ska kunna hållas under ordnade former och att personer ska kunna känna sig trygga i rättssalen.

Inget grundavdrag vid bestämmande av brottsskadeersättning

Reglerna för brottskadeersättning ska ändras så att inget avdrag ska göras på summan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En person som utsätts för ett brott kan ha rätt till skadestånd från gärningsmannen. I de fall då gärningsmannen inte kan betala skadeståndet kan brottsoffret istället få så kallad brottsskadeersättning, det vill säga att det istället är staten som betalar. Med de nuvarande reglerna görs ibland ett avdrag på 1 500 kronor från den summa brottsoffret får i brottsskadeersättning

Stärkt sekretesskydd för hotade personer och snabbare handläggning av vissa hyrestvister

Regeringen har föreslagit ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som ska förbättra skyddet för parter i hyres- och arrendenämnder som lever under hot samt göra att vissa hyrestvister kan avgöras snabbare:

  • Sekretessen för uppgifter om hotade och förföljda personer ska även gälla fastighetsbeteckningar i en hyres- och arrendenämnd eller en domstol om en nämnds beslut överklagas.
  • En parts möjlighet att åberopa omständigheter eller bevis som inte har lagts fram i hyresnämnden begränsas när hovrätten handlägger mål som gäller ändringar av hyresvillkor.
  • Konkursfrihet blir ett behörighetskrav för ledamöter i hyres- och arrendenämnderna.

Förebyggande sjukpenning för riskgrupper 

Vissa riskgrupper, som helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för att undvika att smittas av covid-19, får rätt till förebyggande sjukpenning för tiden den 1 juli–30 september 2020. Ersättning ska lämnas med som mest 804 kronor per dag under högst 90 dagar.

För att få förebyggande sjukpenning krävs att den anställde eller företagaren inte har möjlighet att utföra sitt förvärvsarbete i hemmet och att arbetsgivaren inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen så att ur smittskyddssynpunkt lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika spridning av smittan covid-19. 

Tillfälliga smittskyddsåtgärder på restauranger, barer och andra serveringsställen 

Den som driver ett serveringsställe ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av det virus som orsakar covid-19. Den som driver ett serveringsställe ska ansvara för att serveringsställets lokaler och tillhörande områden utomhus som besökare har tillträde till är utformade så att trängsel undviks och att besökare kan hålla ett från smittskyddssynpunkt säkert avstånd från varandra. Även i övrigt ska verksamheten organiseras så att smittspridning bland besökare så långt som möjligt förhindras. Den som driver ett serveringsställe ska också se till att det finns rutiner för hur smittspridning bland besökare kan förhindras. Kraven ska även gälla vid entréer, om den som driver serveringsstället äger eller på annan grund disponerar över entréområdet. 

Kommunerna utövar tillsyn och får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och anslutande föreskrifter ska följas. Nämnden ska vid behov samråda med smittskyddsläkaren. Länsstyrelsen ska ge länets kommuner stöd, råd och vägledning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om smittskyddsåtgärder. 

Fler av de nya lagarna som börjar att gälla hittar du på Riksdagens hemsida.


MER: Den 2 juli börjar nya regler för nätcasinon gälla – läs mer om det

De senaste nyheterna direkt i din inkorg!