Ljushare, fono och maskne – här de nya orden
Precis som ett virus får också språket nya varianter som sprids och biter sig fast. Så 2021 byggdes vårt pandemirelaterade ordförråd ut ännu mer. I Språktidningens och Språkrådets nyordslista har nästan hälften av orden koppling till coronavirusets effekter.
Anosmi: frånvaro av luktsinne
Coronabubbla: tillstånd där umgänge med utomstående är begränsat för att förhindra smittspridning av coronaviruset
Coronahund: hund som skaffats som husdjur under coronapandemin
Delningsboende: kollektiv boendeform där hyresgästerna delar gemensamma ytor och service
Djuränkling: husdjur som behöver ny ägare när den förra avlidit
Domedagsskrollande: överdriven konsumtion av medierapportering med negativ innebörd
Eftervåld: psykiskt våld i form av kränkningar eller trakasserier som riktas mot en före detta partner som tidigare har utsatts för våld eller övergrepp
Fono: rädsla för normalitet
Gangfluencer: person som ingår i kriminellt nätverk och använder sociala medier för att visa upp sin livsstil
Gaslighta: manipulera en person genom att förneka fakta eller att sprida felaktig information i syftet att få personen att tvivla på sitt förstånd
Generation corona: grupp av unga personer vars hälsa, relationer, utbildning eller situation på arbetsmarknaden påverkas av coronapandemin
Genombrottsinfektion: infektion som drabbar person som är vaccinerad mot det virus som orsakar infektionen
Giggare: person som tar uppdrag som förmedlas via appar eller nätbaserade tjänster
Hybridarbete: arbete som utförs delvis på arbetsplatsen och delvis i hemmet eller annan plats
Hybridmöte: möte där deltagarna kan medverka både fysiskt och digitalt
Jobbonär: person som fortsätter att arbeta efter att ha nått åldern för pension
Jukeboxbio: biografvisning där publiken väljer både film och starttid
Koldioxidsug: anordning för att fånga in koldioxid från luften
Kryptokonst: digital konst där äktheten är dokumenterad genom en unik kod
Ljushare: ljusprick som hjälper löpare att hålla en viss hastighet under ett lopp
Maskne: finnar och andra hudbesvär som orsakas av att bära munskydd eller visir
Metaversum: virtuell verklighet där digital teknik gör det möjligt att uppleva sådant som i dag kräver fysisk närvaro
Mikrovana: mindre beteendeförändring som på sikt ska leda till en större beteendeförändring
Mobilitetshubb: anläggning där det finns ett utbud av olika transportmedel och där fordon kan parkeras, laddas eller lånas
Nettonollmål: mål att uppnå balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid och andra växthusgaser
Piratbibliotek: webbplats som olagligt erbjuder litteratur för nedladdning
Postcovid: kvarvarande symptom efter genomgången covid-19-infektion
Snällvägg: plats där personer kan ge bort exempelvis kläder
Spökkök: matställe där menyn från en känd restaurang erbjuds enbart för avhämtning eller utkörning
Svinna: slänga något som hade gått att använda
Svinnlåda: låda med livsmedel som närmar sig bäst före-datum, är på väg att bli dåliga eller anses ha skönhetsfel och därför säljs till nedsatt pris
Tippningspunkt: punkt där en förändring i ett system blir så stor att ett jämviktsläge oåterkalleligt och abrupt övergår i ett annat läge
Vaccinnationalism: prioritering av vaccinering av egna medborgare trots att behovet kan vara större i andra länder
Vaccinpass: intyg på vaccination mot coronaviruset som är nödvändigt för tillträde till vissa platser och evenemang
Zoomtrötthet: mental utmattning som uppstår till följd av många videomöten
Återförvildande: återställande av naturen till förhållanden som rådde innan den påverkades av människan
Källa: Språktidningens och Språkrådet
Som anosmi – bortfall av luktsinne – som letade sig ut ur sjukvårdens fackspråk och blev ett vardagsord.
Eller maskne, av mask och akne, för att beskriva hudbesvären efter flitigt munskyddsanvändande.
Fler exempel är zoomtrötthet – känslan som kan infinna sig efter många (och sannolikt sega) videomöten. Vidare coronabubbla, postcovid och – givetvis – vaccinpass.
Vad betyder nyordslistan 2021?
— Coronapandemin är ju exceptionell. Det är den enskilda händelse som givit upphov till flest nyord sedan andra världskriget. Det som gör den unik är att den är oerhört utdragen och genomsyrar vardagen och tillvaron på ett helt annat sätt än olyckor och katastrofer eller, för den delen, politiska val, säger Språktidningens nyordsredaktör Anders Svensson.
Det här året har han fått ovanligt många reaktioner av typen "vad deppigt" när han intervjuat personer om nyordslistan.
— Skälet till att vissa reagerar så är, tror jag, att vi haft en viss återgång till ett lite mer normalt liv och att orden påminner om att vi åter befinner oss i ett osäkert läge nu. Många länder i vår närhet har ju mycket tajtare restriktioner än vad vi har, säger Anders Svensson.
Eftersom nyorden är så tätt sammanflätade med samhällsdebatten och nyhetshändelser avspeglar listan också klimathotet och tekniska framsteg: En koldioxidsug (världens största har invigts på Island) kan möjligen backa klimatsystemet från dess tippningspunkt (punkten för en omvälvande förändring).
Smidigt verb i nyordslistan
TT: Finns det något ord du själv fastnat för?
— De ord jag tenderar att fastna för är ofta de som fyller en språkligt lucka. Jag tycker till exempel att svinna är ett smidigt verb för att beskriva att vi tenderar att lite lättvindigt slänga mycket som vi hade kunnat använda, säger Anders Svensson.
En svinnare kan annars ta för mikrovana (mindre beteendeändrig) att ta med coronahunden (införskaffad under pandemin, som sällskap i coronabubblan) till en snällvägg (ställe att skänka bort saker). Svinnaren kan också ta en sväng förbi ett spökkök (matställe enbart för avhämtning).
Så väljs nya orden 2021 ut
När nyordslistan, i år 36 ord lång, publiceras en av årets sista dagar har den stötts och blötts sedan början av oktober.
— Den oredigerade listan brukar rymma mellan 300 och 400 ord som vi tuggar oss igenom. För att platsa på listan måste ordet ha haft en viss spridning, gärna synligt i de etablerade medierna. Ordet måste inte vara purfärskt för året, det kan ha använts lite sporadiskt tidigare, förklarar Anders Svensson.
Nyordslistor publiceras i en lång rad språkområden, och den svenska utmärker sig möjligen för att vara ovanligt omfångsrik. Annars återkommer begrepp på olika listor. Listan över årets nyord i Danmark toppas till exempel av coronapas (-pass på svenska), följt av antivaxxer.
Ljusharen roligare
Överst på den norska listan finns sportsvaske (från engelskans sportswashing), det vill säga att arrangera stora idrottsevenemang i syfte att rikta uppmärksamheten bort från brott mot mänskliga rättigheter. En motsvarande term hade kunnat finnas på den svenska listan, enligt Anders Svensson.
— Vi brukar försöka ha med något ord från idrottens värld, och man hade absolut kunnat tänka sig sportswashing. Men det hade varit mer intressant om det kommit en bra försvenskning. Säger man sporttvätt eller idrottstvätt tror jag att de flesta kliar sig i huvudet. Ordet ljushare är ett roligare ord, säger Anders Svensson.
Ljushare återfinns alltså på den svenska nyordslistan och betecknar en ljusprick som hjälper löpare att hålla en viss hastighet under ett lopp.
.jpg)
