Nyheter24
Annons

Norrskensjägarna: Det kommer mer

Publicerad: 23 jan. 2022, kl. 19:20
Uppdaterad: 23 jan. 2022, kl. 20:40
Norrskenet förra helgen var ovanligt intensivt och syntes ovanligt långt söderut. Här dock från Kolari i finska Lappland. Foto: TT

Många i Sverige, även i de södra delarna, förbluffades av ett ovanligt starkt och färgrikt norrsken förra veckan.

Ämne:

TT

Aktiviteten spred sig som en löpeld, från den upplysta himlen till Facebook och Instagram, där bilder och inlägg från spektaklet strömmade ut i tusental.

— Bara under norrskenet förra veckan drog vi in över 13 000 gillamarkeringar, säger Calle Bergstrand, en Visbybaserad norrskensjägare som driver Facebookgruppen Norrsken Sverige.

Större sannolikhet

Med detta har gruppen på några år skaffat sig nästan 108 000 följare.

Annons

Till glädje för såväl nyvaknade som mer luttrade norrskensjägare ser prognosen gynnsam ut för nya stora norrsken de närmaste åren.

Ett ovanligt stort norrsken bland annat över Stockholm den 14 januari.
Ett ovanligt stort norrsken bland annat över Stockholm den 14 januari.

Den ökade sannolikheten för norrsken hänger samman med att den så kallade solcykeln är på väg in i en allt mer intensiv fas. Och den väntas inte kulminera förrän någon gång kring 2025, enligt Bergstrand.

Urban Brändström, observatorieansvarig vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, bekräftar:

— Det är som störst sannolikhet att se norrsken när man är vid ett maximum eller på väg ned från ett maximum i solcykeln, säger Brändström.

Annons

Brändström är uppvuxen i Kiruna och ser sedan barnsben norrsken som en självklar del av vinterhalvårets långa kvällar och nätter.

— Det är lika naturligt som solsken eller månsken för mig, men alltid lika otroligt vackert, säger han.

— I grova drag har vi ju norrsken varje natt i Kiruna. Kommer man ned till Stockholm eller Göteborg kan det vara någon gång i månaden. Men det ska ju också vara klart väder och tillräckligt mörkt för att det ska gå att se, tillägger han.

Ovanligt stark solvind

Det ovanligt stora norrskenet som kunde ses i södra Sverige fredagen den 14 januari skapades enligt Brändström av en ovanligt stark solvind och att vad som kallas det interplanetära magnetfältet hade en sydlig riktning.

Annons

Storleken och färgsättningen på norrskenet, som normalt äger rum från cirka 80 kilometers höjd och uppåt, avgörs av vilka partiklar som är inblandade, vad de kolliderar med.

— Norrskenets spektra är som ett fingeravtryck på norrskenet, säger Brändström.

Grönt, lila och rött är tre vanliga färger man kan se med blotta ögat.

— Det är ett rikt spektra, där det gröna är det starkaste. Det röda är lite mer lugnt, medan det lila fladdrar längst ned. Och det blåvioletta kräver att man har bra mörkerseende och inte bländas av något.

— Men det finns en massa andra färger också, i det infraröda och ultravioletta området.

Annons

Träffsäker app slutmålet

Calle Bergstrand på Norrsken Sverige förser sin Facebookgrupp med norrskensprognoser och observationstrådar gratis.

— Det har alltid varit ideellt, säger han.

Norrsken fotograferat vid brofästet mot Sommarøy, Troms, i norra Norge. Arkivbild
Norrsken fotograferat vid brofästet mot Sommarøy, Troms, i norra Norge. Arkivbild

Men den våg av intresse han ser för norrsken i sociala medier har fått honom att fundera på att utveckla sin tjänst med en app för säkrare norrskensprognoser, med artificiell intelligens där rymdväderdata kopplas ihop med observationer.

— Jag tror att du kan få en app som är riktigt träffsäker. Det är slutmålet, säger han.

Fakta: Fler solfläckar ger mer norrsken

Solcykeln är något man har observerat sedan 1600-talet. Det handlar om att antalet solfläckar på solen varierar i cykler, med en topp omkring vart elfte år.

Solfläckarna avgör i sin tur hur stora mängder laddade partiklar – plasmamoln av mestadels protoner och elektroner – som solen släpper ifrån sig. Partikelströmmarna från solen, som även kallas solvinden, utgör det stoff som skapar norrsken när det träffar magnetfältet runt jorden.

De olika färger man ser i norrskenet uppstår på olika höjd från jordens yta. Det röda ljuset i norrsken ligger ofta längst upp i det draperi eller den båge som skenet bildar. Det rör sig också långsammare än de andra färgerna och är resultat av kollisioner med syreatomer på hög höjd. Mätningar visar att det tar ungefär två minuter för det röda ljuset att bildas efter en partikelkollision.

På lägre höjd sprids ljuset betydligt snabbare, omkring 0,7 sekunder efter kollisionen, och då blir ljuset grönt. Längst ned i norrskensbågarna kan man ibland även se eller skymta ett blåaktigt ljus, vilket är ett ljus som uppstår efter kollisionen mellan elektroner och kvävemolekyler.

Norrskenet – och sydskenet runt Sydpolen – rör sig i en oval ring runt jordens magnetiska poler. När solvinden för med sig partiklar in mot jorden expanderar ovalen vilket gör att norrskenet trycks söderut mot ekvatorn. En faktor som bidrar till att skapa stora norrsken är om det som kallas det interplanetära magnetfältet är riktat söderut.

Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT

Kommentarer

Annons
Annons
Annons