Hovrätten om Estoniadyk: Bör prövas igen i tingsrätten
Hovrätten för västra Sverige beslutar att Göteborgs tingsrätt ska göra en ny prövning av åtalet mot två personer som gjort dykningar vid vraket efter färjan Estonia. Hovrätten anser att svensk lag gäller, trots att dykningarna gjordes från en tysk båt.
Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder, och sjönk sedan inom mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.
137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.
Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.
Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt", som sändes på hösten 2020, visade ett tidigare okänt hål i färjans skrov på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet
Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.
I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.
Ytterligare undersökningar vid vraket ska göras i år. Den nya haveriutredningen kommer även att intervjua personer som överlevde katastrofen.
Dykningarna med en robot gav bilder från Estonia-vraket som ledde till att katastrofen nu utreds på nytt.
Men platsen där Estonia ligger skyddas av en särskild lag om gravfrid. Henrik Evertsson och Linus Andersson, som var de enda svenskarna i filmteamet, åtalades av kammaråklagare Helene Gestrin.
Henrik Evertsson och Linus Andersson friades
Henrik Evertsson och Linus Andersson friades dock av Göteborgs tingsrätt, med hänvisning till att dykningarna vid Estonia gjordes från en tyskt fartyg.
Tyskland har inte undertecknat lagen om gravfrid vid Estonia, vilket flera andra länder vid Östersjön gjort.
Dessutom ansåg tingsrätten att en särskild Estonialagen strider mot internationella folkrättsliga principer.
"Estonialagen är lämplig"
Hovrätten ger nu tingsrätten bakläxa på båda dessa punkter.
— Vi har kommit fram till att Estonialagen är tillämplig även fast dykningen har skett från ett tyskflaggat fartyg, och att det här inte strider mot folkrätten, säger hovrättspresident Anders Hagsgård.
— Det här handlar om svenska medborgare och Sverige har en väldigt långt gående rätt att lagföra sina egna medborgare, tillägger Hagsgård.
Estoniadykningarna skickas åter till tingsrätten
Målet skickas alltså tillbaka till tingsrätten. De två åtalade, och deras advokater, hade också begärt att hovrätten skulle göra så, om man kom fram till att Estonialagen var tillämplig.
— Eftersom tingsrätten kom fram till att Estonialagen inte var tillämplig så prövade inte den fullt ut alla de invändningar som de tilltalade har gjort, och det tycker vi att tingsrätten ska göra, säger Anders Hagsgård.
Inte prövat straff för dyk vid Estonia
Bland annat prövade inte tingsrätten frågan om vilket straff de åtalade skulle få, om lagen var tillämplig.
De åtalade har framhållit att roboten inte rörde vraket, och hävdar att dykningarna var nödvändiga för att få fram ny information om en katastrof som inte utretts ordentligt.
— Det är en uppenbart ursäktlig åtgärd, som man gör för yttrande- och informationsfrihetens skull, sade advokat Johan Eriksson, som försvarar Henrik Evertsson, i tingsrätten.
En av tingsrättens nämndemän resonerade också ungefär så. Han höll med åklagaren om att de åtalade brutit mot lagen, men ansåg att det är orimligt att ge dem något straff.
Åklagaren om hovrättens beslut: "Förståelse"
Kammaråklagare Helene Gestrin välkomnar hovrättens beslut.
— Jag har förståelse för att hovrätten tycker att exempelvis straffvärdet ska prövas i tingsrätten först, eftersom den här lagen inte är prövad i domstol förut, säger Helene Gestrin.
