Bengt Kvist: "Räknenissar, varför det då?"

Jag gillar energisvängen. Inte i första hand för att det är min egen egen gamla bransch utan för dess storslagenhet. Där hanterar man volymer av sådana storlekar att det behövs prefix långt utöver mesiga tusental (tkr) som gäller bland traditionella börsjättar. Där är det miljoner, M(ega), och miljarder, G(iga), som gäller.

I kombination med de försumbart små talen för t ex elprishöjningarna blir det ändå aktningsvärda, och mer gripbara, summor i bonusar för därtill oförtjänta.

Nu dras ett av de största elhandelsbolagen, norskägda Kraft och Kultur, runt i det moraliska träsket och fn tycks ingen veta vad som skett med det svindlande stora beloppet 1.800 miljoner som bara har förvsunnit.

Bolagets ledning, styrelse och ägare, kunder  och hela branschen står överraskade och lika luftlandsatta som premiärhoppande FJS:are på norrländska myrar. Och detta trots att Kraft och Kultur som revisorer, kartläsare, haft två av de mest välkända revisonsföretagen i världen; Grant Thornton och PriceWaterhouse Coopers.

Inget av dess vill, eller kan, kommentera hur man missat ett belopp i storleksordningen bananrepubliks årliga BNP.

En styrelse i ett företag skulle inte tänka tanken att godkänna ett bokslut om företagets revisor ens andats om en oren revisionsberättelse, varken diskret halvöppet eller bara mellan skål och vägg.

Sanningen i detta drama, som alla inblandade vill mörka,  är uppenbarligen att dessa revisionens världsmästare inget sett och heller inget förstått.

Vad är då syften med att anlita dem? Skulle blotta namnen inge sådan respekt att ägare, placerare, media eller allmänhet godtog företagsledningens uppgifter utan ifrågasättanden?

Personligen menar jag att när revisionen glider över från att vara ett stöd för ekonomistyrning till att bli ett verktyg för skatteflykt är det dags att byta revisor.

Dessvärre finns ett antal för de nu aktuella revisorena belastande tidigare händelser:

Amerikanska energijätten  Enron som gick omkull med dunder och brak för 10 år sedan, t ex. Och Habo Finans, HQ Bank, Carnegie och norska Njord. I det senare har fö en annan revisonsjätte varit inblandad, KPMG.

Kraft och Kulturs affärsidé är för övrigt lysande. Ägaren, gamla Tromsö Kraft, med goda vinster ackumulerade från tidigare skyddad verksamhet var alerta och hittade ett nytt grepp; el och böcker. Med de pengar som samlats i den stillsamma oligopolmiljö som kraftbranschen utgjorde fram till marknadens avreglering på 90-talet kunde man experimentera. Och lyckades dessutom väl med detta, till synes.

Fram till nu.

Hamilton(M) och rådisarna*

Borgarrådet Ulla Hamilton (M) inviger Stockholms julbelysning genom att tända densamma inklämd mellan ett antal figurer utklädda till råttor. På Stureplan. På bästa sändningstid. Och allt var reklam för en medioker barnfilm.

Jag är varm anhängare av företagssamhet och privata initiativ men i kombination med smak och omdöme. Av sådant sågs inget.

Det ligger faktiskt något i finnarnas namn på Stockholm – Tukholma.

*Lokal benämning på djur av släktet Rattus, enkannerligen Rattus norvegicus, brunråtta.

Den snart världskända TV-eken ...

... föll natten mot fredag. Trots fortsatt uppvakning av ditrullade överstinnor och egen poet som, tydligen på fullt allvar, rev av ett poem av Ranelidskt djup. Med slutordsrim och allvarsam uppsyn.

Alla drar en lättnadens suck och slapp invänta regn, rusk och urinvägsinfektioner hos överstinnorna så att trafikhindret kunde avlägsnas.

Nu väntar jag på nästa meningslösa manifestation på Öfre Östermalm.