Bengt Kvist: "Assange, Assange, Assange"

Ingen är som Julian Assange, enligt Julian Assange.

För två år sedan skulle åtskilliga personer och media lite halvslängigt ställt upp på det men nu har det glesnat runt den forne ikonen för öppenhet och insyn.

Primärt inte i första hand för det/de sexuella övergrepp som han är misstänkt för här, i Sverige, utan för den hantering hans skapelse Wikileaks utsatt sin sannolika källa Bradley Manning för. Rättare sagt den totala brist på stöd som  denne fått.

Manning, en skrivbordsmilitär, utan säkerhetsutbilning och rankad som stamanställt underbefäl har genom sitt förmodade samarbete med Wikileaks satt hela sitt liv på spel. Bokstavligen.

Som IT-tekniker och assisterande analytiker var han kompetent för sitt jobb men i den homofoba amerikanska försvarsmakten var hans svajiga könsidentitet och personlighet något som borde diskvalificierat honom för befattning med hemligt material. Allt som inte är präktig äkta amerikansk heterosexualitet öppnar för utpressning i den miljön. De signalerna förmådde inte armén upptäcka, trots flera incidenter.

Nu sitter Manning i amerikanskt militärfängelse och är på väg upp i krigsrätt.

Wikileaks har inte direkt varken verifierat eller falsifierat att det är Manning som är deras huvudkälla men organisationen har i olika sammanhang lovat stödja honom i kommande domstolsförhandlingar.

Wikileaks avhoppade andreman, Daniel Domsheit-Berg säger att Wikileaks lovat att stötta Manning med 100.000 dollars men hitintills har man bara skrapat ihop 15.000 och det är oklart om pengarna verkligen ställts till advokaternas förfogande. Som mycket annat som rör Assange måste man dock ta även detta med en nypa salt eftersom Assange och Domsheit-Berg sedan den senares avhopp från organisationen numera är, om inte  döds- så åtminstone vanliga, fiender.

Utifrån sett kommer Manning förmodligen tvingas föra sin strid på egen hand. Assange resonerar i Schillers anda, ”moren har gjort sin plikt osv”, och lämnar honom i sticket, fullt upptagen av egna bekymmer.

Inte minst i Sverige där det väntar en rättegången om hur han hanterade umgänget med ett par groupies vid sitt sista(?) besök här. Baserat på en polisutredning som för övrigt nästan kommit att nå samma nivå som Holmérs Palmedebacle. Det som från början var en begäran om hiv-test blev via något slags parallell om resande av livsfarligt vapen (sic!) en obligatorisk åtalsutredning vid misstanke om sexuella övergrepp. På den märkliga händelsen att Assange skulle, efter fullbordad akt, klämt sönder kondomen och besmetat damerna med innehållet. Som nattkräm?

Nu samlar Assange in så mycket pengar han förmår genom att starta insamlingskampanjer för sin egen sak, ge ut sin självbiografi etc. Självbografin är värd ett särskilt påpekande; förmodligen världens enda ick-auktoriserade självbiografi. Författaren har blivit osams med förlaget och dragit tillbaka sitt godkännade av publiceringen. Alternativet var att återbetala förskottet men det hade gått åt till annat. Som kampen för att inte bli utlämnad till Sverige och PR-kampanjer för Julian Assanges person.

Wikileaks är som tanke och idé lysande. Alla skumraskaffärer som underrättelsetjänster och myndigheter ägnar sig åt skulle kunna bli avslöjade. Som fredsprojekt är det grandiost.

Om psykopaterna i ledningen för t ex CIA visste att de kanske en dag står med byxorna vid knäna och världen förundrat begrundar deras nakenhet kunde det tjäna som broms för de värsta övergreppen. Typ då attackhelikoptrar urskiljningslöst skickar raket efter raket rätt in i en folkmassa. Som var det stora genombrottet i Wikileaks publicering av hemligt material från US Army.

Men den tanken och idén har gått förlorad. Assange framstår mer och mer som en posör och exhibitionist. En Edward Persson-figur som kräver allt ljus på sin egen person och fullkomligt struntar i vad som händer vem på denna resa i ständigt rampljus.

Trist!

Mer snack än verkstad, Ranelid

Ranelid är missnöjd med det bemötande han fått. ”Dom ä domma”.

Ja, kanske det, men sluta snacka. Är världen så ond så är vi inte värda att du befläckar oss med din sperma. Så, snälla, hoppa av.

Verkstad, Ranelid, verkstad!