Erik Carlsson är nyhetsreporter på Nyheter24.
1 av 5
Erik Carlsson är nyhetsreporter på Nyheter24.
Mikael Ljungberg efter OS-guldet i Sydney 2000.
2 av 5
Mikael Ljungberg efter OS-guldet i Sydney 2000. - Foto: SCANPIX SWEDEN
Kungen försöker lyfta upp Ljungberg efter guldet.
3 av 5
Kungen försöker lyfta upp Ljungberg efter guldet. - Foto: SCANPIX SWEDEN
undefined
4 av 5
undefined - Foto: SCANPIX SWEDEN
5 av 5
- Foto: AP/Scanpix

"Glöm aldrig Mikael Ljungberg"

Nyheter24:s Erik Carlsson om varför vi aldrig får glömma Mikael Ljungberg.


Denna text är en krönika med åsikter som är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Erik Carlsson

Erik är nyhetsreporter på Nyheter24.

Följ Erik på Twitter @Erikcarlsson.

År 2004 hittades Mikael Ljungberg, 34, död på den psykiatriska kliniken i Mölndal. Han hade hängt sig själv med hjälp av ett lakan inne på toaletten. Det var på hösten, som nu, dygnen hade börjat bli mörkare och man fick skrapa bort is från bilen på morgnarna. 

Mikael Ljungberg såg tillbaka på en karriär fylld av OS-, VM- och EM-guld. Han var en av Sveriges främsta brottare genom tiderna och en av våra allra mest folkkära idrottare. Men svårigheterna med att anpassa sig till ett liv utanför mästerskapsarenorna gäckade honom.

De mörka krafterna började slita allt hårdare.

"Redan i unga år hade jag drömmar. Jag skulle bli målare och elitidrottsman. Det gör mig stolt att i dag se att de blev sanna. Jag är utbildad målare – jag blev en av världens bästa brottare. Utanför mattan har min identitet inte alltid varit lika stark".

Jag vet inte varför Mikaels död drabbade mig så hårt. Jag träffade honom aldrig. Kanske var det hans vänliga ansikte, kanske var det hans styrka. Kanske var det just de där drabbande bilderna från OS-finalen i Sydney. Ett fullbordat idrottsliv. Den renaste formen av lycka.

"Jag har aldrig funderat på hur jag kommer att må i framtiden eller om jag kommer att sakna någonting. En dag tar idrottskarriären slut. Så är det för alla. Då måste man, i varje fall inom min idrott, återgå till ett yrke. Vad det blir vet jag faktiskt inte ännu. Bara att jag ska arbeta med någonting. Sedan blir jag som vilken pensionär som helst. Då kan jag sitta i en gungstol och putsa guld, silver och brons. Eller bara luta mig tillbaka och minnas." 

Det går inte en vecka utan att jag tänker på dig Mikael, och det är en förbannad synd att du inte fick sitta och putsa dina medaljer och minnas tillbaka

Nu är det vår plikt att minnas dig. Och det är vår plikt att hjälpa de idrottare som har svårt att hitta mening efter att karriären slocknat och det börjar bli mörkare.

I skrivande stund har Mikael Ljungbergs minnesfond på Facebook över 4 200 medlemmar.
Vi borde vara betydligt fler.

Se ett klipp från när Mikael tog OS-guld här.

/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!