"Fundera på detta efter att ni sett Django, USA"

I kväll har Quentin Tarantinos hajpade "Django unchained" svensk premiär. Om du inte bott under en sten i vinter har du nog ett hum om handlingen: befriade slaven Jamie Foxx och prisjägaren Christoph Waltz dödar sig fram genom södernskurkar på sin väg till slutstationen: den onde plantageägaren Leo DiCaprio (som tyvärr rånades på en Oscarsnominering som vanligt men det är en annan historia).

I USA har filmen rullat i tre veckor och hyllats av både kritiker och vanligt folk: Tarantinos blodigaste hittills! Ultrahärligt ultravåld! Så snygga avrättningar!

Men samtidigt som "Django" drar in miljoner till filmbolag och biografer rasar en våldsam våldsdebatt om USA:s vapenlagar. Efter Sandy Hook kräver i princip alla norr om Kentucky förbud mot semi-automatiska vapen och stora kulmagasin. "När är det nödvändigt att ha ett så kraftigt vapen som en AR-15 egentligen", har det låtit.

Men jag har inte hört någon ifrågasätta Django när han dynamitspränger sönder en relativt oskyldig transportör. Eller när en av DiCaprios hantlangare får kroppen full av fler kulor än Hitlers ansikte i "Inglorious basterds". Eller när två slavar tvingas slåss till döds för att underhålla sin herre.

Jag hatar att låta som tönten som höjer varningsfingret och vill förbjuda filmvåld, för det vill jag inte. Tvärtom. Jag var på förhandsvisningen av "Django" och älskade varje minut av den precis som jag gjort med alla andra Tarantinorullar.  Men jag bor i Sverige och här har vi ju som bekant inte samma problem med till exempel skolskjutningar.

Jag kan se Django skjuta ihjäl en bonde framför ögonen på dennes son och veta att jag med största sannolikhet aldrig kommer att behöva se ett skjutvapen på nära håll i hela mitt liv. För mig är vapen något abstrakt och exotiskt – det skulle nästan lika gärna kunna vara påhittat.

Men för en amerikan, vars landsmän totalt äger 300 miljoner skjutvapen, är det tvärtom. Där är vapenhotet något verkligt, som dödar eller skadar 250 personer varje dag. Därför är det som utomstående oförståeligt att USA inte gjort upp med sin våldskultur än. Det må stå i deras trötta grundlag att alla har rätt att bära vapen – men den skrevs på 1700-talet som skydd mot britterna och risken att drottning Elizabeth invaderar känns minimal nu.

Så ska vi säga så här, USA: Gå gärna och se "Django". Njut, för det är som sagt en bra film. Men fundera lite efteråt på om ert land inte påminner lite för mycket om Tarantinos just nu.