"Inte så konstigt att kvinnor är mer pessimistiska än män"
Kvinnor tror inte på att deras privatekonomi kommer att bli bra i framtiden, men det är väl inte så konstigt när de ständigt lönediskrimineras? Den stora frågan är när förändringen kommer att komma.
Jobbar med public affairs och brinner för jämställdhet.
Följ Seher Yilmaz på twitter här.
I veckan kom Institutet förPrivatekonomi med sin hushållsbarometer för 2013. Den visar attkvinnornas framtidstro till sin egen ekonomi minskar. Iundersökningen kommer det också fram att kvinnorna är merpessimistiska till hur deras privatekonomi kommer att se ut iframtiden än vad männen är.
Enligt analysen är siffrorna starktkopplade till hur man ser på sin egen arbetssituation. De som ärpositiva, alltså främst männen, tror exempelvis att de kommer attfå högre lön. Detta gör mig inte alls förvånad utan det kännssom att det bara fortsätter bekräfta hur världen ser ut.
Som vanligt har män större tilltrotill sin egen förmåga än kvinnor och ser därför positivt på sinegen löneutveckling. Varför skulle de inte göra det? Kvinnorna ärju de som ständigt lönediskrimineras på arbetsmarknaden, dåförstår jag att männen lär sig att det nog kommer att gå bra fördem.
Även jag ärpessimistisk för vad framtiden har att erbjuda. Efter ett långtarbetsliv där jag som kvinna tjänar i snitt 3,6 miljoner kronormindre än en man, kommer jag att gå i pension. Och som pensionärär jag inte alls säker på att mitt liv kommer att bli drägligt.I dag får nämligen hälften av kvinnorna som går i pension det somkallas för garantipension. Detta innebär en inkomst på mellan5 000-8 000 kronor efter skatt. Hur det ska kunna skapa optimism införframtiden för mig eller någon annan kvinna är inget annat änfullständigt obegripligt.
Alla dessa undersökningar som görs ärbra och visar sådant de flesta av oss redan har insett. Men räckerdet inte med undersökningar nu? Det är hög tid för politiken attta verklig ställning för visionen om ett jämställt samhälle ochbörja arbeta för att nå den visionen.
