Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Internationella kvinnodagen bör handla om män

Susanne Delastacia

Susanne Delastacia skriver om mannens roll på internationella kvinnodagen

Privat/Privat

Krönika. Internationella kvinnodagen | 08/03/2018 08:12

Susanne Delastacia: "Det krävs en självrannsakan hos de män som anser sig vara de utvalda, de perfekta, de fullkomliga. Det är deras nonchalans som kan få en hel generation män att gå vilse i sin förväntade manlighet."

Denna text är en krönika med åsikter som är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Traven av böcker, högen av utskrivna artiklar och mängden sms och mail. Allt är ett tydligt bevis för tiden och engagemanget som har avsatts för viljan att förstå. 
Förstå sig på män. Allt kommer tillbaka till samma frågeställning. ”Voffo gör di på dette viset?”

Jag tror inte att jag är ensam om att försöka dissekera manssläktet. Tvärtom. 

Män har genom historien pratat och skrivit om den mystiska kvinnan. Hur tänker hon? Vad känner hon? Vilket humör är hon på? Framför allt varför? Det sägs att män tycker det är svårt att förstå sig på kvinnan. Alltså kliar de sig i huvudet och ersätter frågetecknet med en punkt i frustration. Med en axelryckning konstaterar de att det är som det är och sätter sig som en flock Ferdinands under tillvarons korkek och bara ÄR.

Om de bara använt en del av sitt engagemang till att läsa fler böcker och artiklar, om de hade orkat odla sin nyfikenhet så hade de knäckt den imaginära nöten. Då hade de förstått. Insett det uppenbara; att vi faktiskt föds med väldigt små skillnader som sedan förstärks ju äldre vi blir. 

Just därför behöver vi ägna kvinnodagen åt att prata om och med män.

Vad gör vi med kunskapen om att pojkar halkar efter i skolan på grund av dammiga genusnormer som får växa fritt som mögel under rötmånaden?

Varför tar vi det inte på allvar att dubbelt så många män som kvinnor tar sitt liv? Kan det handla om att män fortfarande inte ser det som naturligt att prata om sina känslor, sina misslyckanden, sina rädslor?

Varför pratar vi inte mer om att kvinnor rusar framåt i utvecklingen, samtidigt som vi lämnar en förvirrad grupp män bakom oss som inte riktigt förstår vilken typ av män de plötsligt förväntas vara?

Är män för fega för att sätta sin fostrade manlighet på spel? Gömmer de sig bakom de lurade männens kod? För oss kvinnor tar det  timmar, veckor och år av ältande kring frågan varför ni män gjorde som ni gjorde. Hur många män våndas och undrar varför de inte förstod en arbetskollega, flickvän, eller fru?

Enligt språkforskare har kvinnor ett språk som är mer samarbetsinriktat. Män ägnar sig åt motsatsen - konkurrens. Vilket i sig bekräftar många kvinnors upplevelser av att män berättar väldigt mycket, snarare än att fråga, undra, och vända och vrida på problemställningar. Det lämnar spår i både arbetsliv och relationer. 

Det är ingen myt att kvinnor läser fler böcker och artiklar om relationer. Och går på föreläsningar.

Men det är inte för att vi är födda med en naturlig analytisk förmåga. Vi har tränats i det redan som unga. Männen har inte fått samma chans. 

Det krävs alltså en självrannsakan hos de män som anser sig vara de utvalda, de perfekta, de lärda, de fullkomliga. Det är deras nonchalans som kan få en hel generation män att gå vilse i sin förväntade manlighet.

Utveckling och framsteg kan drivas på flera sätt. Ett är särskilt framgångsrikt. Att män lyssnar på män. 

Vi kvinnor måste alltså i högre grad släppa fram de driftiga och insiktsfulla männen. De som faktiskt ser mönstret och inser att det gåtfulla könet inte alls är vi kvinnor. 

Det är männen och mansrollen som är nutidens största mysterium.

Susanne Delastacia,
Debattchef Nyheter24

Håller du med?