"Nu är det dags att prioritera rätt"

På avstånd hör jag bruset. Skrattet från väninnorna, nervösa konversationer från första dejten, formella kollegor som diskuterar arbetet och familjemedlemmar som delar en måltid. Jag känner doften av varm mat som blir inburet på tallrikar och glas som klingar när de rör vid marmorbordet. 

När jag sitter på restaurang eller cocktailbar kan jag koppla bort precis alla stressmoment i livet. Jag är i nuet och njuter av tillvaron, likväl ensam som i sällskap. Efter över ett år av pandemin börjar jag verkligen förstå vikten av att få vara i andra rum än samma fyra väggar, dag in och dag ut. Att få mata själen med nya smaker, intryck och att få fly vardagen och allt som följer med. 

Och främst - att få känna att jag är någon annan än personen i mjukisbyxor som äter gråa rester på daglig basis. 

Medan jag njuter av mitt kaffe ser jag varma blickar titta mot varandra. Uppklädda som nedklädda, glada, sysselsatta, kära gäster som lever sina liv så gott det går i en ovis samtid. En som fyller år. En som är sen.

Om någon timme är de tillbaka i sina hem och till verkligheten, men till dess får de pausa från livets stress och tristess i varandras närvaro över en vällagad måltid. Det är fint att se.

När allt vi exponeras för är sjukdomar och orättvisor i varandras flöden blir det extra viktigt med eskapismen. Ja, teater kan man ju inte gå på, och inte någon konsert heller. Så var ska vi ta vägen för att byta miljö och fly vardagen? Var har vi ljuset i mörkret för att slippa tänka på piss och elände i en timme eller två?

Självklart ska vi hålla avståndet och frenetiskt både sprita och tvätta våra händer, det är inte det jag säger - men att förbjuda ett helt samhälle att vistas på lokal efter 20:00 är inget jag kan stå bakom. Speciellt inte när folk får trängas i svettiga paddelbanor och i rusningstrafiken. 

Det må låta som små petitesser att få njuta av en god måltid ute eller ta en drink efter jobbet, men sett till det stora hela är det livets små stunder som avgör vår livskvalité och vårt välmående. Även under en ändlös pandemi.

Arezo Ghavidel-Asgari bor i Stockholm och frilansar som skribent. När hon inte skriver sitter hon helst på resturang/cocktailbar och dagdrömmer. Det hon längtar mest efter är att gå på en konsert eller teaterföreställning så fort det är möjligt.

Vill du skriva en gästkrönika?? Skicka in den till tips@nyheter24.se!