1. Bazookan. EU:s instrument mot ekonomiskt tvång (ACI) är designat just för att riktas mot länder som försöker använda handelshot mot en EU-medlem. Det kan handla om import- och exportrestriktioner, strafftullar och att stoppa amerikanska företag från att delta i offentliga upphandlingar. Det krävs en kvalificerad majoritet i rådet och flera månader innan den träder i kraft, men ses som ett kraftfullt vapen – som dock riskerar att eskalera konflikten ytterligare.
Klicka här för att följa oss på Google2. Jaga amerikanska bolag. Ett mer kirurgiskt instrument är att använda EU:s befintliga lagar för att rikta in sig på amerikanska bolag, exempelvis techjättarna, eller strypa importen av vissa jordbruksvaror. EU kan exempelvis hävda att vissa företag är otillbörligt gynnade av statsstöd, eller att vissa produkter inte uppnår EU:s hälsokrav.
3. Stoppa tulluppgörelsen. Förra sommaren kom EU och USA överens om en tulluppgörelse mellan EU och USA, där EU accepterade 15-procentiga tullar på export till USA, medan EU avskaffade tullar på amerikanska varor. EU-parlamentet har ännu inte ratificerat det avtalet.
4. Stärka försvaret. Danmark och andra länder skulle kunna öka sin militära närvaro, för att försöka lugna Trump som hävdat att Danmark inte kan göra något för att skydda ön mot Ryssland eller Kina. Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, säger att det kan röra sig om fler fartyg, övervakningsdrönare och flygövervakning.
5. Bjuda in amerikanerna. En möjlighet att få Trump att framställa sig som en segrare är att uppmuntra landet att själv öka sin militära närvaro, eller att bjuda in företag att prospektera Grönlands naturresurser, och samtidigt hindra eventuella ryska och kinesiska företag.
— Då skulle han kunna säga att ”vi fick vad vi ville” inom ramen för existerande avtal, säger Hagström Frisell.
6. Förhala. EU kan också välja en vänta-och-se-inställning, eller försöka förhala och låta diplomatin nöta på.
— Man kan försöka att normalisera konversationen och ta bort den från sociala medier, säger Neil Melvin, chef för internationell säkerhet vid tankesmedjan Rusi.
7. Håll självständighetsomröstning. Grönlänningarna skulle kunna rösta om självständighet. Vid ett ja skulle landet kunna välja att bli en del av USA. Neil Melvin drar paralleller till den skotska självständighetsomröstningen 2014, som i hög grad fick bort frågan från bordet.
— Jag tror att det i så fall skulle vara en förlängning av förhalningsalternativet, säger han.
8. Dela upp ansvaret. Införa någon form av gemensamt styre över Grönland, utan att ön blir en formell del av USA.
— Om man tror på diplomati och internationell lag, så kanske man kan lyckas med det. Men för en fastighetshandlare kanske det är för komplicerat, säger Neil Melvin.
.jpg)
