Nyheter24
Annons

USA mobiliserar mot Iran – militären redo att anfalla

Publicerad: 20 feb. 2026, kl. 06:10
USS Gerald R Ford leder en av USA:s stora hangarfartygsgrupper. Nu är den på väg mot vattnen nära Iran, där en annan av dessa grupper redan är på plats. Den här bilden togs vid den amerikanska östkusten förra sommaren. Foto: John Clark/AP/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

De senaste veckornas mobilisering kring Iran är den största som USA har gjort på länge. Flygvapnet har inte kallats in i den här omfattningen sedan invasionen av Irak 2003, rapporterar The Wall Street Journal.

Militären är redo att anfalla redan till helgen, enligt uppgifter i amerikanska medier. Och jämfört med de amerikanska och israeliska anfallen förra sommaren antas det denna gång kunna bli ett mer regelrätt krig. Ett sådant lär vara i flera veckor, uppger källor för nyhetssajten Axios.

Flytande flygbaser

Ungefärliga positioner för amerikanska ytstridsfartyg i Mellanöstern.
Ungefärliga positioner för amerikanska ytstridsfartyg i Mellanöstern.

USA:s starkaste vapen är dess hangarfartygsgrupper, som var och en leds av ett enormt hangarfartyg som omges av jagare och andra örlogsfartyg. Hangarfartygen fungerar som mobila flygbaser, varifrån många tiotal stridsflygplan kan lyfta inför stora anfall från luften.

En av dessa fartygsgrupper har varit på plats i flera veckor och en till är på väg.

På amerikanska flygbaser i Jordanien, Qatar och andra länder har det samlats fler stridsflygplan, luftvärnssystem och tankplan. Tankplanen öppnar för mer varaktig krigföring.

Varnar för spridning

Iran har, åtminstone utåt, avfärdat hoten och varnat för att ett amerikanskt anfall kommer att starta ett regionalt krig. Iranska styrkor har de senaste dagarna genomfört militärövningar i det snäva och strategiskt viktiga Hormuzsundet.

Annons

Det iranska försvaret tros dock vara sargat efter förra årets anfall. Då utfördes också de tyngsta bombningarna – de av iranska kärnenergianläggningar – av så kallade smygbombare som kunde flyga dit relativt obemärkt från USA.

Iranska regimlojala medier har visat upp de senaste veckornas militärövningar. Här ses soldater från revolutionsgardet i en övning. Bilden har distribuerats av revolutionsgardets kanal Sepah News.
Iranska regimlojala medier har visat upp de senaste veckornas militärövningar. Här ses soldater från revolutionsgardet i en övning. Bilden har distribuerats av revolutionsgardets kanal Sepah News.

Israel, vars regering har argumenterat för konfrontation med Iran, antas vara delaktigt i en anfallsplan.

”Många argument”

I januari hotade USA:s president Donald Trump att ingripa om Iran dödade demonstranter som deltog i de stora folkliga protester som då rasade i landet, men när flera tusen sedan dödades följde han inte upp hotet.

Under de senaste veckorna har länderna i stället legat i tätare förhandling, där USA återigen vill tala om Irans anrikning av uran. Efter förra årets bombningar i Iran sade Trump att landets anrikningsförmåga hade förstörts helt. Presidentens talesperson Karoline Leavitt har fått frågor om vad som då kan motivera nya anfall.

— Det finns många skäl och argument man skulle kunna lägga fram för ett anfall mot Iran, svarade hon häromdagen, och underströk att det ”vore klokt" av den iranska regimen att ingå ett avtal med USA.

Fakta: Irans kärnenergi

Irans kärnenergiprogram har under lång tid väckt farhågor om att landet får förmåga att utveckla kärnvapen.

Iran har varit belagt med omfattande sanktioner. 2015 ingicks kärnenergiavtalet JCPOA mellan Iran och ”P5+1” – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Irans anrikning av uran skulle begränsas till en renhetsgrad långt från den som krävs för kärnvapen, men som räcker för civila ändamål, och ge större insyn. I utbyte skulle sanktioner lyftas.

2018 beslutade USA:s president Donald Trump att lämna avtalet och införa strängare sanktioner. Iran svarade med att trappa upp anrikningen och förråden av uran.

2025 inledde Trump nya förhandlingar, men samtalen bröt samman. USA gick till militärt anfall och bombade iranska kärnenergianläggningar. Samtal mellan länderna återupptogs i februari 2026.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons