Från den 1 juli införs språkkrav i äldreomsorgen. Nu varnar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje för vad som kan hända när kommunikationen mellan personal, äldre och anhöriga brister.
– Den delen handlar bokstavligen om liv och död, säger hon till Nyheter24.
Därför införs språkkrav i äldreomsorgen
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om språkkrav inom äldreomsorgen.
Det innebär att den som bedriver äldreomsorg ska arbeta för att personalen har kunskaper i svenska som är relevanta för arbetsuppgifterna. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
Enligt regeringens proposition handlar förslaget om att stärka språkkunskaperna hos personal som genomför omsorgsinsatser för äldre.
För Anna Tenje handlar kravet i grunden om att äldre ska kunna känna trygghet i sin vardag.
– För äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda, kan man inte det blir konsekvensen givetvis att man inte kan känna sig trygg eller påverka sin egen livssituation, säger hon till Nyheter24.
Anna Tenje: ”Handlar bokstavligen om liv och död”
Enligt ministern handlar språkfrågan inte bara om social kontakt eller bemötande.
Hon lyfter också medicinsk säkerhet som en avgörande del.
– Trygghet att kommunicera med personalen, men också trygghet i den medicinska säkerheten. Att medicinering går rätt till och att dokumentationen blir rätt. Den delen handlar bokstavligen om liv och död, säger Anna Tenje.
Regeringen har tidigare beskrivit språkkravet som ett sätt att stärka kvaliteten och patientsäkerheten i äldreomsorgen, men också öka tryggheten och ge äldre bättre förutsättningar att vara delaktiga i sin vardag.
Kan påverka den som redan jobbar i omsorgen
Språkkravet kan också påverka personer som redan arbetar inom vård och äldreomsorg.
Men enligt Anna Tenje ska arbetsgivare inte bara konstatera att någon saknar tillräckliga kunskaper. I stället ska arbetsgivaren arbeta tillsammans med medarbetaren.
– Om man inte redan idag uppfyller kraven om språkkravet är det arbetsgivarens uppgift att tillsammans med medarbetarna ta fram en plan för att nå tillräckliga kunskaper genom språkstödjande insatser på arbetsplatsen, rena språkkurser eller kombinerande utbildningar, säger hon.
Hon menar också att utvecklingen bör följas upp.
– Progressionen bör sedan mätas och följas upp, säger Anna Tenje.
”Vi ska inte sänka trösklarna”
Äldreomsorgen har på många håll svårt att rekrytera personal. Men Tenje anser inte att lösningen är att sänka kraven.
– Vi höjer inte statusen på detta livsviktiga yrke genom att sänka kraven, tvärtom. Att arbeta inom äldreomsorgen är ett av våra viktigaste yrken i vår gemensamma välfärd. Då måste vi sätta höga krav för att höja statusen på yrket, säger hon.
Samtidigt säger hon att äldreomsorgen behöver bli mer attraktiv som arbetsplats.
Det handlar enligt ministern bland annat om kompetensutveckling, bättre arbetsmiljö och stärkt valfrihet för äldre.
Språkkrav ska inte bli en bestraffning
En viktig fråga är hur kraven ska införas utan att erfarna medarbetare slås ut från arbetsmarknaden.
Där pekar Anna Tenje på dialog mellan arbetsgivare och personal.
– I de kommuner där man verkligen lyckats har man fattat beslut om språkkrav på högsta politisk nivå och där man tagit och givit ett tydligt mandat till medarbetare som jobbar med språkstödjande insatser, säger hon.
Hon menar att synen på språkstöd är avgörande.
– Där har man också lyckats vända på synen från bestraffning till satsning för dem som behöver extra hjälp och stöd med svenska, säger Anna Tenje.
Det här innebär språkkravet
- Språkkravet gäller inom äldreomsorgen.
- Den som bedriver äldreomsorg ska arbeta för att personalen har relevanta kunskaper i svenska.
- Syftet är att bidra till högre kvalitet i äldreomsorgen.
- Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
- Regeringen får meddela föreskrifter om vilken kunskapsnivå i svenska som är relevant.
Källa: Riksdagen.
