Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

EU-valet 2019: Det här gör EU-parlamentet

- 22/05/2019, 16:50 -

Den 26 maj väljer det svenska folket sina representanter till Europaparlamentet. Men vad pysslar de egentligen med i Bryssel och Strasbourg? Nyheter24 guidar dig rätt i EU-djungeln.

Söndag den 26 maj så kickar valet till EU-parlamentet igång. Eller ja, man har sedan en tid tillbaka kunnat förtidsrösta – men på söndag är det alltså sista chansen att rösta in sin representant till Europaparlamentet.

Men vad pysslar egentligen våra EU-parlamentariker med och vad är syftet med EU-palamentet? Det reder Nyheter24 ut.

EU-parlamentet i Strasbourg
Den 26 maj sker valet till EU-parlamentet. Bildkälla: Henrik Montgomery TT/TT

Agerar som folkets röst

I EU-parlamentet sitter 751 ledamöter som representerar de 28 medlemsländerna, av dessa 751 är 20 stycken från Sverige – det är alltså dessa 20 vi ska rösta om nu på söndag. 

De som sitter i EU-parlamentet är faktiskt de enda som arbetar folkvald inom alla institutioner. Bara en sådan sak? 

Blir man som politiker invald så sitter man och arbetar under en mandatperiod, alltså fram tills nästa val – som är fem år bort.

Det här gör ledamöterna i EU-parlamentet

Ett av de viktigaste uppdragen de invalda ledamöterna har är att ta beslut om lagar och budget. Det är nämligen så att EU-kommissionen, en annan institution, då och då kommer med förslag till nya lagar.

Då tar EU-parlamentet oftast tillsammans med ministerrådet, ministrar från de 28 medlemsländernas regeringar, beslut om det.

Som EU-parlamentariker så beslutar du även, även denna gång tillsammans med ministerrådet, om EU:s budget och vart slantarna ska gå.

Precis som i vår riksdags så arbetar de olika ledamöterna i olika utskott. Det kan handla om fiskeriutskott, miljöutskott och många fler.

Det gör de olika utskotten

Vad gör egentligen de olika utskotten? Jo –  de fyller en riktigt viktig funktion när det kommer till att granska nya lagförslag som berör deras ämnesområde.

Om lagförslaget gäller miljöområdet är det naturligtvis miljöutskottet som ska arbeta med lagförslaget. Det utskott som fått ett lagförslag på sitt bord utser en så kallad rapportör bland utskottets ledamöter. Rapportören kommer sen att vara ansvarig för utskottets arbete.

Men det slutar inte där. Hen ska senare sätta sig in i det hela och ta fram ett förslag på hur EU-parlamentet ska besluta om lagförslaget. Sen ska rapportören förhandla med ministerrådet om hur lagen ska utformas.

Plenisalen i EU-parlamentet.
Ledamöter i EU-parlamentet. Bildkälla: Henrik Montgomery TT/TT

Beslut i Europaparlamentet

Men innan ett beslut kan tas så ska rapportören försöka övertyga EU-parlamentet att ställa sig bakom ståndpunkten hen tycker att parlamentet borde ha i frågan.

Efter det så följer en debatt bland alla de folkvalda parlamentarikerna och sedan en omröstning. 

Samarbetar i partigrupper

Ja, man kan säga att EU-parlamentet består av små allianser, eller grupperingar om man hellre vill använda det ordet. Partier från olika EU-länder som har lika värderingar bildar alltså partigrupper med varandra och jobbar tillsammans. De som inte bildar någon grupp kallas för grupplösa.

Några exempel på partigrupper är ALDE, EPP och S&D.

ALDE : Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Det är den partigrupp som Centerpartiet och Liberalerna ingår i.

EPP: Europeiska folkpartiets grupp. Den störta partigruppen där bland annat Moderaterna och Kristdemokraterna ingår.

S&D: Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet. Det är den partigruppen som Socialdemokraterna tillhör.

Källa: Riksdagen

MER: EU-valet 2019: Allt om att rösta och att förtidsrösta i valet

MER: 5 saker du måste veta om EU-valet 2019 – därför ska du rösta

Ska du rösta i EU-valet?