Bräcklig vapenvila i kraft i Gaza
Sent på söndagskvällen trädde ett avtal om vapenvila mellan Israel och terrorstämplade Islamiska jihad i kraft efter tre dagars strider som krävt över 40 dödsoffer.Men kort efter att det börjat gälla pågick beskjutningen från bägge håll.
Den palestinska rörelsen Islamiska jihad grundades 1981 och dess väpnade gren al-Qudsbrigaderna bildades 1992. Rörelsen driver väpnad kamp mot staten Israel.
Den ses som en systerorganisation till Hamas, som kontrollerat Gazaremsan sedan 2007. Bägge grupperna har sitt ursprung i egyptiska Muslimska brödraskapet.
Islamiska jihad är främst baserad i Gazaremsan men har också en stark närvaro på den ockuperade Västbanken. Många av gruppens framträdande ledare har haft Damaskus i Syrien som sin bas.
Rörelsen har nära band till Iran och har terrorstämplats av bland andra USA och EU.
Islamiska jihad har tagit på sig flera självmordsattacker mot Israel, framför allt under den så kallade andra intifadan 2000-2005.
Rörelsen samordnar ofta sina militära aktioner med Hamas, som under elvadagarskriget mot Israel i maj 2021. Hamas höll sig dock passivt under striderna mellan Israel och Islamiska Jihad 2019.
Källa: TT-AFP
Israel motiverade attackerna "på övertid" med att de var svar på raketer som Islamiska jihad avfyrat. Flera raketer ska ha avfyrats från Gazaremsan åtta minuter efter att den trätt i kraft vid halv tolv lokal tid (halv elva svensk tid), rapporterar Jerusalem Post.
Premiärminister Yair Lapids kansli sade tidigare att Israel förbehåller sig rätten att svara med styrka om motparten bryter vapenvilan. Liknande uttalande kom från Islamiska jihad.
Islamiska jihad sade i ett uttalande att medlaren Egypten ska ha lovat att verka för att Israel friger två högt uppsatta medlemmar av den terrorstämplade rörelsen. Det gäller Bassem al-Saadi, en framträdande gestalt inom Islamiska jihads politiska gren, som nyligen greps på Västbanken, och Khalil Awawdeh som också befinner sig i israelisk fångenskap.
Över 40 döda
Sedan i fredags har israeliska flyganfall och artillerield riktats mot Islamiska jihads positioner i Gazaremsan, samtidigt som den palestinska gruppen har svarat med raketer mot Israel. Enligt hälsomyndigheter i Gazaremsan har "israelisk aggression" krävt över 40 dödsoffer, 15 av dem barn. Över 310 människor har skadats.
I Israel har några personer skadats av splitter orsakade av raketbeskjutningen.
På lördagen avfyrade Islamiska jihad de första raketerna mot Jerusalem, men det finns inga rapporter om att de orsakat några skador i staden. Sirener ljöd, följda av explosioner när det israeliska luftvärnet sköt ner projektilerna.
Samtidigt säger sig den israeliska militären ha "neutraliserat" den högsta militära ledningen för Islamiska jihad. Gruppen bekräftar att ett israeliskt luftangrepp sent i lördags dödade en av dess befälhavare, Khaled Mansour.
En annan högt uppsatt befälhavare inom Islamiska jihad, Taysir al-Jabari, dödades i Israels inledande attack i fredags.
Återkommande krig
Muhammad Abu Salmiya, chef för Shifasjukhuset i staden Gaza, varnar för akut brist på mediciner och bränsle till sjukhusets elgeneratorer.
— Vi får in skadade varje minut, säger han till AFP.
Attackerna och motattackerna har väckt oro för en upprepning av den elva dagar långa konflikten i maj 2021, som ödelade delar av Gazaremsan och tvingade mängder av israeler att söka skydd undan raketer.
Gazaremsan styrs av den palestinska terrorstämplade rörelsen Hamas. Runt två miljoner människor bor i området.
Hamas och Israel har utkämpat fyra krig och flera mindre konflikter, inklusive stridigheterna i maj förra året, sedan Hamas tog kontroll över Gazaremsan 2007.
2019 blossade strider upp mellan Islamiska jihad och Israel. Den gången valde Hamas att inte blanda sig i. Även under de senaste dagarnas upptrappade konflikt har Hamas hållit sig i bakgrunden.
