Ödesval för Amazonas väntar i Brasilien
Med Bolsonaro väck från presidentposten skulle en ljusning kunna skymtas för Amazonas regnskogar, som skövlas i en aldrig tidigare skådad takt.Men om den ärrade veteranen och storfavoriten Lula da Silva vinner stundar en hård kamp mot mäktiga ekonomiska intressen.
Skogsskövlingen av Amazonas livgivande regnskogar har sedan 2018 hela tiden ökat i omfattning. 2017 avverkades 1 865 kvadratkilometer skog, en siffra som ökade till 3 914 kvadratkilometer året därpå.
2019 var siffran ännu högre: 4 234 kvadratkilometer – en yta motsvarande Gästriklands. Avverkningen ökade även året därpå för att 2021 vara uppe i 7 715 kvadratkilometer.
Från början av 2022 fram till augusti hade 7 943 kvadratkilometer regnskog avverkats.
Antalet skogsbränder som inträffat i Amazonas regnskogar hittills i år överstiger redan det totala antalet bränder i fjol. Uppgiften kommer från det brasilianska rymdorganet Inpe.
Satellitupptagningar visar att det har upptäckts 75 592 bränder fram till den 18 september.
Under hela 2021 upptäcktes 75 090 bränder av satellitbevakningen.
En orsak till bränder i Amazonas är markröjning, då skog eldas upp. Bränder ökar också ofta till antal i augusti då regnskogssäsongen blir torrare.
Källor: Inpe (Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut), Imazon med flera.
Regnskogarna i Amazonas skövlas och brinner, alltmedan världen ser på. Under Brasiliens högernationalistiske president Jair Bolsonaros tid vid makten har avverkningen nått nya rekordnivåer. Den uttalade klimatskeptikern Bolsonaro har uppmuntrat till avverkning och svedjebruk och bara hittills i år har fler skogsbränder – omkring 75 600 – rapporterats in än under hela 2021.
— Om Lula vinner kan det innebära mer makt och mer medel åt miljövårdande institutioner och organisationer, säger Thaïs Machado Borges, Brasilienexpert och föreståndare för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.
Yta av sörmländska mått skövlas
Omkring 8 000 kvadratkilometer skog – en yta nästan lika stor som landskapet Södermanland – avverkades i Amazonas från början av året fram till och med augusti, enligt den lokala naturskyddsorganisationen Imazon. Det är den högsta siffran på 15 år, rapporterar den brasilianska tidningen O Globo.
— Vi har redan passerat första halvan av året och det vi ser är upprepade negativa toppnoteringar av skövlingen i Amazonas, med ökade avverkningar och ett förvärrat läge för skogsmiljön. Och olyckligtvis kan vi konstatera att åtgärderna för att bekämpa problemen är otillräckliga, säger Bianca Santos, forskare vid Imazon, till O Globo.
Hon fortsätter:
— Men om miljömyndigheterna agerar för att skydda de nyligen drabbade områdena kan vi förhindra att de helt förstörs inom de kommande månaderna.
Den starka jordbrukslobbyn
Samtidigt som Bolsonaroregeringen undergräver miljöpolitiken gör den politiske ringräven från Arbetarpartiet, PT:s Luiz Inácio Lula da Silva, storstilad comeback. Efter att ha varit ute i kylan samlar han nu stora skaror på sina valmöten runt om i landet. Lula, som var landets president under de framgångsrika åren 2003–2010, blev inblandad i en omfattande politisk skandal som slutade med att han 2017 dömdes till fängelse anklagad för korruption.
Efter ungefär 18 månader i fängelse släpptes han 2019 fri, och 2021 ogiltigförklarades samtliga domar av Brasiliens högsta domstol. Själv kallar han anklagelserna för en konspiration.
Lula ligger mycket bra till enligt de senaste opinionsmätningarna inför valet den 2 oktober. Han har ett klart övertag gentemot den sittande presidenten, som nu kämpar med näbbar och klor för att mot alla odds ta hem spelet ännu en gång.
Men även om Lula da Silvas miljöpolitik skiljer sig diametralt från den minst sagt exploateringsvänlige Bolsonaro kommer stora strider att behöva utkämpas om Lula vinner valet.
— Den mäktiga jordbrukslobbyn, skogslobbyn och andra som kortsiktigt har vunnit på de senaste årens avregleringar kommer att bli en stor utmaning för Lula, säger Thaïs Machado Borges till TT.
Miljöfrågor inte i fokus
Samtidigt ska man komma ihåg att de lokala guvernörerna i de olika delstaterna i Brasilien har en viss autonomi, som innebär att de kan fatta flera av de miljöpolitiska besluten själva.
För de stora väljarskarorna har dock inte miljöfrågorna någon större betydelse i valrörelsen, påpekar Thaïs Machado Borges. Ekonomi, hunger, hälsa, bekämpning av våld, kriminalitet och korruption är fortfarande de viktigaste valfrågorna.
— Det är först när miljöfrågorna får konkreta kopplingar för brasilianerna, som till exempel andningssvårigheter och luftrörsproblem till följd av de omfattande skogsbränderna, som de får betydelse.
