Putin skärper tonen ytterligare

Talet i sig innehöll inte mycket nytt. Det var spretigt och innehöll upprepningar av tidigare känd rysk antiliberal och konservativ retorik. Målen ligger kvar: Ukraina ska domineras av Ryssland och har inget existensberättigande som självständig stat, Nato ska tryckas tillbaka och Ryssland har rätt till en egen intressesfär, enligt Gudrun Persson som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

— Själva koreografin med applåder påminde mycket om hur det var under Sovjettiden. Budskapet var glasklart: de som inte är med oss är emot oss. Talet illustrerade det väldigt väl. Och talet om kärnvapen illustrerade att målet helgar medlen.

Putin hotade i fredagens tal, inför en folkmassa i Kremls kongresspalats, än en gång med kärnvapen. Han hänvisade till att USA skapat ett prejudikat genom att bomba Hiroshima och Nagasaki.

— Ytterligare en skärpning av tonen, säger Gudrun Persson som betecknar talet som mycket antivästligt.

Kriget i ny fas

Den folkrättsvidriga annekteringen av områdena Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja samt mobiliseringen – av Putin kallad "partiell" – har lett kriget in i en ny fas.

— I den ryska lagen finns inget partiellt, det är antingen eller mobilisering. Att man kallar den partiell är för att på något sätt mildra det beska pillret för den ryska befolkningen, säger Gudrun Persson.

Rysk lag förbjuder att skicka värnpliktiga utomlands. När nu de ukrainska territorierna är annekterade ger det Putin samtidigt en möjlighet att skicka värnpliktiga dit och ett argument att försvara "ryskt" territorium. I talet sade Putin att man aldrig kommer att släppa de annekterade områdena.

— Det är ett sätt att få stopp på den ukrainska offensiven. Allt med annekteringen och mobiliseringen är två sidor av samma mynt – en direkt konsekvens av de ukrainska framgångarna, att stärka upp den ryska fronten så den inte kollapsar. Men det är ett högt spel och ett risktagande.

Skärpt kärnvapenhot

Kärnvapenhoten från Putin blir skarpare och skarpare. Även ett konventionellt angrepp mot det Putin anser som ryskt territorium ger Ryssland rätt att använda kärnvapen, hotade Putin i sitt tal. Om han bluffar eller inte vet ingen med säkerhet – osäkerheten och ovissheten är fundamental.

— Ett syfte kan vara att på något sätt skapa en splittring i väst, en spricka i de transatlantiska förbindelserna då vissa länder skulle säga att "nu kostar det för mycket". Det är ett sätt att med våld och hot om våld påtvinga andra länder sin vilja, säger Gudrun Persson.

Om Putins ställning försvagats av motgångarna Ryssland mött i kriget mot Ukraina går inte att svara på, enligt henne. Ett tecken som inte vittnar om en stark ledare är att Putin lovar "rätta till" fel som begåtts under mobiliseringen, troligen efter massiv kritik. Men det går inte att dra slutsatser från det.

— Just nu finns inget alternativ till Putin i Ryssland. Men när förändringarna kommer kan det gå oerhört fort. Vi är inte alls där än, och det är också ett problem: den typen av händelser är alltid oförutsägbara.