Avgörande vägskäl i kapplöpning mot botten

I ett visst område på Stilla havets botten, på mellan 3 500 och 5 500 meters djup, finns vidsträckta fält täckta av stenklumpar stora som potatisar. Klumparna innehåller nickel, koppar, mangan och kobolt – och i just detta område finns sannolikt mer av dessa metaller än det finns på land på hela jorden.

Området heter Clarion-Clipperton-zonen och stormakter och storföretag har redan fått rätt att börja prospektera för en storskalig brytning av dess botten.

Industrin står redo med stora maskiner som kan sänkas ned i djupet och likt tröskor skörda stenklumpar från bottenkorallerna.

Aspirerande gruvbolagsjättar har sett till att den FN-stadgade havsbottenmyndigheten ISA inom kort måste fatta ett beslut om huruvida bottenbrytningen ska tillåtas – eller stoppas helt.

Var med i reklamfilm

När världen vänder sig ifrån fossila bränslen stiger värdet på sällsynta metaller som används i till exempel bilbatterier och vindturbiner.

— Landbaserade resurser blir allt svårare att tillgå. Vi har redan tagit de bästa resurserna, säger Michael Lodge, generaldirektör vid havsbottenmyndigheten ISA, i ett filmklipp som har uppmärksammats av bland andra Los Angeles Times.

Filmklippet i fråga väckte stor kritik, även bland Lodges kollegor inom ISA. Generaldirektören uttalade sig under en resa till Clarion-Clipperton-zonen, där han följde med det snabbt växande kanadensiska gruvbolaget The Metals Company (tidigare Deepgreen Metals).

Klippet där Lodge uttalar sig blev en del av bolagets marknadsföring, som del av en reklamfilm där alla fördelar med den planerade verksamheten lyftes fram.

ISA har redan utfärdat 31 prospekteringstillstånd för havsbotten på internationellt vatten. Det är såväl privata som statliga aktörer som har givits lov att undersöka möjligheterna till brytning och det är framför allt i Clarion-Clipperton-zonen i Stilla havet.

Forskarvärlden larmar

Allt som allt handlar det om 1,3 miljoner kvadratkilometer havsbotten som prospekteras. FN-organet ISA:s uppdrag är att reglera exploateringen av havsbotten på internationellt vatten, förvalta "mänsklighetens gemensamma arv" och slå vakt om djuphavets känsliga ekosystem.

Fler än 650 havsmiljöforskare från ett 40-tal olika länder har skrivit under ett krav om ett moratorium för exploatering av havsbotten. Flera internationella och i hög grad batteriberoende bolagsjättar har också ställt sig bakom det.

Det upptäcks för jämnan nya djur och organismer i djupen, långt längre ned än solljus når. Vi vet för lite om hur ekosystemen kommer att påverkas, enligt forskare och miljöorganisationer. De varnar för massdöd av livsformer som ännu inte ens har upptäckts.

Det pekas på att stora bullrande maskiner kommer att röra upp sediment och förorena djuphavet – som ofta hålls fram som jordens främsta kolsänka.

"Brytning i djuphaven kan orsaka en förödande rad effekter som skulle hota de förlopp som är avgörande för havens hälsa och funktion", varnade den brittiska stjärnzoologen David Attenborough härom året, när organisationen Fauna & Flora International släppte en rapport där brytningens baksidor belystes.

Många kritiker anför att mycket skulle vara vunnet med en mer framgångsrik återvinning av de sällsynta metaller som redan brutits på land.

Samarbetar med önation

Branschen, och The Metals Company, anför bland annat att stenarna på havsbotten inte innehåller några giftiga tungmetaller och att brytningen inte orsakar något avfall.

ISA har länge försökt ta fram ett internationellt regelverk, men nu brådskar det. Det beror på Nauru.

Den oceaniska östaten, som har omkring 10 000 invånare, har ingått ett samarbete med The Metals Company och gjorde förra sommaren en formell begäran om att ett nauriskt företag ska få påbörja djuphavsbrytning. Det nauriska företaget ägs i sin helhet av det kanadensiska storbolaget.

Enligt en särskild formalitet inom ISA måste det då fattas beslut inom två år. Regler måste därmed spikas senast kommande sommar.

Kina är den statliga aktör som har störst intresse i frågan, då landets bolag har säkrat flest prospekteringstillstånd, fem stycken. Landet har sedan tidigare lagt under sig en stor del av världens koboltproduktion, bland annat genom ett stort ägande i den kritiserade gruvbranschen i Kongo-Kinshasa.

Ryssland, Japan och Sydkorea rapporteras också ha drivit på för en tillåtande linje inom ISA. USA har ställt sig utanför det internationella samarbetet.

I norr har många stater, och bland annat ett norskt bolag, börjat intressera sig för djuphavsbrytning i Arktis.

"Har vi inte lärt oss?"

När ISA:s medlemmar sammanträdde i somras invände flera stater mot att ett beslut skulle tvingas fram på kort tid. Chile begärde ett 15 år långt moratorium för att vetenskapen ska hinna ge ytterligare svar. Flera Stillahavsnationer krävde ett definitivt stopp.

— Hur kan vi med gott samvete säga att vi ska börja bryta utan att veta vad riskerna är? frågade Palaus president Surangel Whipps församlingen vid FN:s havskonferens i Lissabon.

— Har vi inte lärt oss vår läxa? Vi vet helt enkelt inte vad vi kommer att släppa lös genom att gå ned hundratals, tusentals meter till havets botten, sade Världsnaturfondens högsta chef Marco Lambertini till Reuters vid samma konferens.

ISA och dess högste chef Michael Lodge har återkommande kritiserats för bristande transparens i beslutsfattningen. Lodge har tillbakavisat alla sådana anklagelser och bland annat tillskrivit mycket av kritiken till "näst intill fanatiska" miljöaktivister.

I början av september skedde en ny utveckling i väntan på det stora beslutet. The Metals Company meddelade att det hade fått tillstånd av ISA att genomföra en första provborrning i Clarion-Clipperton-zonen. När bolaget själv tillkännagav detta hade borrningen redan genomförts.