Striden om mittenväljarna har börjat i Finland

Endast några få procentenheter skiljde ettan Alexander Stubb (Samlingspartiet) från tvåan Pekka Haavisto (obunden) när valresultatet stod klart på söndagskvällen. Stubb fick 27,2 procent och Haavisto landade på 25,8 procent.

Sedan 1994 när presidentvalet i Finland blev ett direkt folkval har den person som vunnit första omgången blivit vald till president i den andra.

— På basis av det har Stubb en fördel. Men resultatet av den första omgången är ganska historiskt eftersom det är det mest jämna mellan toppkandidaterna. Därmed har Haavisto en chans. Nu gäller det för honom att segla på den vinsten för att få till en "hype", säger Jon Järviniemi, doktorand i allmän statslära vid Helsingfors universitet.

Balanserad kampanj

Haavisto, vars parti är De gröna men som kandiderar som obunden, lär få det rödgröna blockets röster. Men det kommer inte att räcka, enligt Järviniemi.

— Han måste också kunna tilltala den så kallade mittenväljaren, som är lite osäker, som varken känner sig superhöger eller vänster. Då handlar det om Olli Rehns (obunden) röster på cirka 496 000.

Haavisto har tidigare hävdat att det "inte finns en droppe rött i mig". Det måste han fortsätta med, enligt Järviniemi.

— Samtidigt måste han hitta en balans. Annars finns risken att vänsterblocket stannar hemma.

Handlar om personval

Även Stubb tävlar om den utslagne kandidaten Rehns röster. Han har också Sannfinländarnas Jussi Halla-ahos väljare att luta sig mot – men han måste vara försiktig.

Risken finns att Stubb skrämmer bort väljare som röstat på honom i den första omgången. Dessutom handlar valet i stort om person – och Stubbs och Halla-ahos personligheter drar olika slags väljare, menar Järviniemi.

Skillnaderna mellan kandidaternas utrikes- och säkerhetspolitik – det som ligger på presidentens bord – är dock relativt liten.

— Det handlar om att Finland har en tradition, en konsensusanda när det handlar om utrikes- och säkerhetsfrågorna.