Barn får behandling mot undernäring på en klinik som drivs av Läkare utan gränser i ett läger i Tchad, dit många sudaneser flytt. Bilden är tagen i april i år.
Barn får behandling mot undernäring på en klinik som drivs av Läkare utan gränser i ett läger i Tchad, dit många sudaneser flytt. Bilden är tagen i april i år. - Foto: Patricia Simon/AP/TT

Sudanesiska krigsvapnet: Byar sätts i brand

Byar som sätts i brand och bomber som faller över ett barnsjukhus. I krigets Sudan skyr de stridande parterna inga medel.


Fakta: Kriget i Sudan

De pågående striderna i Sudan bröt ut den 15 april 2023.

Maktkampen står mellan ärkerivalerna general Abd al-Fattah al-Burhan och hans tidigare ställföreträdande Mohamed Hamdan Dagalo, ledare för milisen Rapid support forces (RSF). Bägge har anklagats för krigsbrott.

Flera andra milisgrupperingar verkar på båda sidor konflikten.

Striderna har lett till tusentals dödsoffer, drivit runt åtta miljoner på flykt och skapat en ohållbar humanitär situation med svår brist på mat, vatten och sjukvård. Människorättsorganisationer har larmat om massmord och tvångsförflyttningar på etnisk grund.

Redan innan konflikten bröt ut 2023 led Sudan av en humanitär kris. 25 miljoner människor, nästan halva landets befolkning, bedöms nu vara i behov av humanitär hjälp.

Nära fem miljoner människor befinner sig på randen till svält. Hundratusentals barn riskerar att dö av undernäring om inte biståndet till landet ökar. Runt 95 procent av medlen som behövs saknas, enligt FN.

Källor: Unicef, Läkare utan gränser, International Rescue Committee (IRC), FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHCR).

Kriget mellan regeringsstyrkor och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF) i Sudan har pågått i över ett år och inget tyder på att striderna kommer avta i närtid.

Enligt den brittiska människorättsorganisationen Sudan Witness sätts byar i brand som en del av krigföringen. Bara i april i år förstördes eller skadades 72 byar och bosättningar i det krigsdrabbade landets västra region Darfur. Det är långt fler fall av eld som vapen än någon annan månad sedan kriget bröt ut i april i fjol. Totalt har fler än 200 byar och bosättningar skadats eller förstörts.

Dokumenterar brändernas mönster

Med hjälp av sociala medier, satellitbilder och amerikanska Nasas brandövervakningsdata har utredare på Sudan Witness undersökt bränderna.

— Vi har dokumenterat flera bränders mönster och den fortsatta förödelsen av samhällen i västra Sudan, stora som små, sedan konflikten bröt ut i april förra året, säger Anouk Theunissen, chef för Sudan Witness.

— När vi ser rapporter om strider eller luftangrepp som sammanfaller med kluster av bränder tyder det på att eld används urskillningslöst som ett krigsvapen. Trenden förvärras och fortsätter att leda till massfördrivning av sudaneser, fortsätter hon.

Barnsjukhus evakuerat

Det är framför allt i de västliga delarna av landet som antalet bränder ökat. Samtidigt som bränderna härjar så har ett barnsjukhus i staden al-Fashir tvingats stänga efter att taket kollapsat till följd av ett flyganfall. Sjukhuset drivs av Läkare utan gränser (MSF) och var ett av få som specialiserat sig på vård av sjuka barn och som fortsatt hållit öppet sedan krigsutbrottet. Två barn och en vårdgivare dog i anfallet när taket över intensivvårdsavdelningen kollapsade.

Enligt MSF är det regeringsstyrkorna som ligger bakom flyganfallet. Alla barn som vårdades på sjukhuset har evakuerats till en liten klinik där deras behov är svåra att möta.

— De 115 barnen på sjukhuset fick behandling för tillstånd som malaria, lunginflammation, diarré och undernäring. Många får nu ingen behandling alls, säger Michel-Olivier Lacharité, chef för Läkare utan gränsers akutinsatser.

TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!