Manegen är så gott som färdigkrattad för att USA:s president Donald Trump ska visa sig framgångsrik när Natos stats- och regeringschefer samlas i nederländska Haag om drygt tre veckor.
Trump har stenhårt tryckt på för ökade försvarssatsningar och tycks också bli belönad. Allt talar för att medlemsländerna kommer att enas om att lägga minst motsvarande 5 procent av sin bnp på försvaret – om än uppdelat i 3,5 procent i traditionella försvarsutgifter och 1,5 procent i annat som kan vara till nytta militärt.
–Jag skulle tro att det är en hög sannolikhet för det. Det är klart att allt är inte färdigt än och jag har respekt för den pågående processen, men att man ska referera till 5 procent på Natos toppmöte är en tydlig signal som vi har fått, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
Vad ska ingå?
En hel del av det finstilta återstår ändå. Inte minst handlar det om vad som ska få räknas in i 1,5-procentssäcken.
Nödvändig infrastruktur som vägar, broar och järnvägar tillhör det mer självklara.
Samtidigt finns uppgifter om att exempelvis Spanien vill få in satsningar på klimatåtgärder och att Tyskland gärna räknar in finansiering av tv- och radiosändningar.
–Åtgärder som är kopplade till civil beredskap och civilt försvar kan mycket väl kunna träffas av den här typen av åtgärder. Det pågår ett intensivt arbete nu med att tolka de här 1,5 procenten, säger Jonson.
Oklar tidsplan
Även tidsplanen diskuteras. Kan man få alla länder att nå upp i rätt procentsiffra redan till 2030, trots att vissa fortfarande inte nått upp i det nuvarande målet på 2 procent?
Länderna i Rysslands närhet pressar på för snabbare steg.
–Vi har 4 procent för försvaret i år och kommer att ha 5,5 procent för de närmaste fem åren från 2026. Vi vet att Ryssland inte bryr sig om våra deklarationer och papper utan bara hård militär makt – och det innebär pengar, säger Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene på väg in till ett möte med den så kallade Ramsteingruppen av länder som stöttar Ukraina militärt.
Hon anklagar Europas rikare länder för att ”prokrastinera”.
–Är det så svårt att förstå att det spelar ingen roll hur mycket man investerar om det är för sent? För en cancerpatient är det inte viktigt om han får hjälp om två eller tre år. Då kommer han att vara död. Han måste få behandling nu, säger litauiskan i Bryssel.
