Området där barnen, många av dem spädbarn, ligger begravda tillhörde tidigare barnhemmet St Mary's som drevs av katolska nunnor.
Tusentals kvinnor och barn bodde på barnhemmet mellan åren 1925 och 1961. Många av kvinnorna hade blivit gravida utanför äktenskapet och skildes från sina barn efter förlossningen.
Benrester under betong
Efter att barnhemmet rivits byggdes ett bostadsområde på platsen och det var där den hemliga massgraven upptäcktes när en vaktmästare på 1970-talet hittade en trasig betongplatta som dolde benrester. Länge trodde man att kvarlevorna kom från den irländska hungersnöden på 1840-talet.
Inte förrän 2014 började en amatörhistoriker, Catherine Corless, nysta upp fallet med "skräckens kammare", som begravningsplatsen kallas numera.
Enligt ett dödsfallsregister från barnhemmet ska 796 barn ha dött där under åren. Men det fanns inga uppgifter om var de hade begravts.
”Små bylten”
— Folk trodde mig inte. Många tvivlade på att en amatörhistoriker kunde avslöja en så enorm skandal, säger hon i en intervju med BBC.
Senare trädde även ett vittne, som ramlat ner i ett hål på begravningsplatsen, fram och berättade att hon sett "små bylten packade efter varandra, i rader upp till taket".
2017 bekräftade slutligen en utredning, på uppdrag av regeringen, att det fanns "betydande mängder mänskliga kvarlevor" på platsen. Benen kommer från foster och barn som var upp till tre år gamla, enligt utredningen.
Ett svårt arbete
På måndag börjar arbetet med att gräva upp och identifiera kropparna. Det kommer att ta minst två år.
Arbetet försvåras av att benresterna tillhör så pass små barn. Ett spädbarns lårben, som är kroppens största ben, är lika stort som en vuxens finger.
– Vi måste bärga kvarlevorna mycket, mycket noggrant för att maximera möjligheten till identifiering, säger Daniel MacSweeney, som leder arbetet, till BBC.
