En ny El Niño kan vara på väg att utvecklas under 2026 – och enligt vissa prognoser finns det risk för att den blir ovanligt kraftig. Världsmeteorologiska organisationen (WMO) uppger att havstemperaturerna i delar av ekvatoriella Stilla havet stiger snabbt och att El Niño-förhållanden kan återvända redan under perioden maj till juli.
Även den amerikanska vädermyndigheten NOAA bedömer att El Niño sannolikt är på väg. I sin senaste prognos anger myndigheten 82 procents sannolikhet för El Niño under maj–juli 2026 och 96 procents sannolikhet för att fenomenet fortsätter under vintern 2026/2027. Hur kraftig den blir är fortfarande osäkert, men flera prognoser har väckt oro för en så kallad super-El Niño.
En sådan utveckling skulle kunna få stora konsekvenser. Kraftiga El Niño-år är nämligen kopplade till extremvärme, torka, översvämningar, bränder och förändrade nederbördsmönster i flera delar av världen. Fenomenet kan också bidra till att pressa upp de globala temperaturerna ytterligare. Det kan i sin tur innebära betydande hälsorisker.
Kraftig El Niño kan innebära svåra hälsoeffekter
Ur ett folkhälsoperspektiv handlar larmen inte bara om väder, utan om följderna som extremväder kan få för människor, samhällen och sjukvårdssystem.
– En extra kraftig El Niño leder till klimateffekter runt om i världen, såsom översvämningar och torka, som får stora hälsoeffekter. Tidigare kraftiga El Niños har till exempel ökat dödligheten i Stillahavsregionen, bland annat på grund av sjukdomar vid extrem hetta och luftföroreningar, hungersnöd, missväxt och lägre ekonomisk tillväxt, säger Andreas Vilhelmsson, docent i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, till Nyheter24.
Historiskt finns flera exempel på hur omfattande konsekvenserna kan bli när El Niño slår hårt mot redan utsatta regioner.
– El Niño utlöste 1991–1992 en svår torka i södra Afrika som drabbade nästan 100 miljoner människor. Den hittills allvarligaste globala livsmedelskrisen, som ledde till hungersnöd på Afrikas horn och i Sahel 1982–1984, var kopplad till El Niño, säger Vilhelmsson.
El Niño kan kopplas till utbrott av infektionssjukdomar
När nederbördsmönster förändras kan följderna se olika ut i olika delar av världen. På vissa håll handlar det om torka, på andra om översvämningar – och båda kan få konsekvenser för hälsan.
– Torka relaterad till El Niño kan öka risken för skogsbränder, som leder till lokal och gränsöverskridande rökförorening, säger Andreas Vilhelmsson, som vidare lyfter hur El Niño har varit förknippad med flera utbrott av infektionssjukdomar i vissa regioner:
– Som kolera i Bangladesh och Tanzania, malariaepidemier i södra Asien och Sydamerika, Sydafrika, de östafrikanska högländerna och Madagaskar. Men även denguefeber i Sydostasien, Indonesien, Colombia, Brasilien, Surinam och Franska Guyana och på vissa Stillahavsöar. Sedan Ross River-virussjukdomen i Australien, utbrott av pest i Colorado och New Mexico i USA.
Vilhelmsson pekar vidare på hur en super-El Niño mellan 2015 och 2016 påverkade över 60 miljoner människors hälsa.
– Särskilt i östra och södra Afrika, Afrikas horn, Latinamerika och Karibien samt Asien-Stillahavsområdet, konstaterar han och fortsätter:
– Två av de senaste El Niño-händelserna sänkte den förväntade livslängden i en rad länder i Stillahavsregionen med upp till ett halvår.
Redan sårbara grupper drabbas hårdast
Vilka som påverkas mest av en kraftig El Niño beror bland annat på samhällets motståndskraft. Där tillgången till sjukvård, rent vatten, mat och fungerande infrastruktur redan är begränsad kan effekterna bli särskilt allvarliga. Redan sårbara grupper drabbas därför hårdast, enligt Andreas Vilhelmsson.
Men Sverige då? Även om El Niño uppstår i Stilla havet kan fenomenet leda till indirekta konsekvenser på svensk mark.
– I Sverige märker vi kanske inte av det så mycket direkt, men en kraftig El Niño brukar innebära globala värmerekord och indirekt kan det innebära varmare och torrare väder även här, med förändrade nederbördsmönster, säger Vilhelmsson.
I en globaliserad värld kan effekterna dessutom sprida sig vidare genom störningar i livsmedelsproduktion, handel och leveranskedjor – något som i förlängningen även kan påverka priser och tillgång på vissa varor i Sverige.
.jpg)
