— Sången är en del av vår kultur, av den schweiziska identiteten, säger Markus Egli, körchef vid joddelklubben Bürgerturner i Luzern till nyhetsbyrån AFP.
— Det (en plats på kulturarvslistan) är viktigt för framtiden.
Den karaktäristiska, urgamla sångtraditionen anses ha uppkommit som ett sätt att kommunicera mellan främst herdar på berg i Alperna. I dag finns över 780 joddelklubbar och omkring 12 000 joddlare i landet. Högskolan i Luzern blev för sju år sedan den första att undervisa i sångformen.
— Vi har ett femte språk: joddlande, säger Nadja Räss, professor och joddelinstruktör vid högskolan, till AP med hänvisning till landets fyra nationella språk tyska, franska, italienska och rätoromanska.
Joddlande är starkt förknippat med Alpernas bergsidyll och förekommer även i Österrike och Tyskland. Via migranter har sångformen tagit sig till USA där den influerat folk- och countrymusik.
Men det är Schweiz ensamt som ansökt om att få med joddlande på kulturarvslistan – som skiljer sig från världsarvslistan då den inte omfattar fysiska platser.
FN-organets kulturarvskommitté möts den här veckan i Delhi i Indien. Besked om nytillskott på listan väntas i slutet av december, enligt AP.




