Under 16 månader satt en skräpfälla i floden Rhen, alldeles i närheten av storstaden Köln i Tyskland. Varannan vecka vittjades fällan av frivilliga, för att se vad som fångades in.
— Det var många småbitar av plast, säger Nina Gnann, forskare vid Eberhard Karls-universitetet i Tübingen.
Klicka här för att följa oss på Google— Vi hittade också mycket fyrverkerier, omkring tio procent, och fastän vi har ett bra pantsystem i Tyskland så var fem procent glasflaskor. Det fanns också många flasklock i plast.
Rhen är en av Europas stora floder som brukar benämnas som kontinentens pulsåder. Den börjar som två mindre flöden i schweiziska Alperna och den slingrar sig därifrån 1 200 kilometer genom framför allt Tyskland innan den via Nederländerna når Nordsjön.
Mer än hälften av det gods som transporteras inom EU:s inlandssjöfart sker på Rhen, 2024 rörde det sig om 285 miljoner ton. Transportmöjligheterna har gjort att en femtedel av världens kemiska industri är koncentrerad längs med floden.
Ekologiskt är Rhen hem åt fler än 70 fiskarter och på dess stränder och delta lever en rad fåglar och däggdjur.
Värre än väntat
Mängden skräp från fyrverkerier sticker ut. Trots att de främst fastnade i fällan under januari, så utgjorde de så mycket som var tionde föremål under året.
— Det är helt otroligt, eftersom de bara används en gång om året, säger Gnann.
Tidigare studier har pekat på att det årligen flyter mellan 500 kilo och 31 ton skräp via Rhen ut i Nordsjön. Men den nya studien pekar på att det snarare rör sig om mellan 3 000 och 4 700 ton – uppemot 42 miljoner föremål. I det övre intervallet motsvarar det 470 fullastade sopbilar med skräp i floden. 56 procent beräknas komma från privatkonsumenter.
Skadligt för miljön
Den enorma skillnaden mot tidigare uppskattningar kan delvis förklaras med att tidigare studier fokuserat främst på plast, och att den nuvarande studien vägt blöta föremål. Men skillnaden beror främst på att metoden med fällan fångar in mer skräp under hela året.
Forskarna märkte också att mängden skräp ökade vid naturligt höga vattenflöden, då plast och annat som ligger på flodbankar och stränder dras med av floden.
Maria Granberg är forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och har inte varit inblandad i studien. Hon reagerar på den stora mängden skräp som spolas ut i Nordsjön.
— Det är ju groteskt. Man tänker att det här är länder som bör ha fungerande insamlings- och återvinningssystem för exempelvis plast, så att det inte ska behöva hamna i vattnet.
Når Västkusten
En del av skräpet som bryts ned i mindre bitar lägger sig på havsbotten. Annat hamnar via strömmar så småningom längs svenska Västkusten. Granberg pekar framför allt ut kemikalierna i plastskräpet som problematiska. De kan vara hormonstörande eller rentav giftiga. Om smådjur och fisk får i sig dem eller exponeras kan de ansamlas, och påverka även högre upp i näringskedjan.
— På plastpartiklarna som flyter kan det bildas en hinna av bakterier och alger, som luktar gott för fåglar. Man har sett att partiklarna kan fastna i deras magar, eller ge en falsk mättnadskänsla, säger Granberg.
Hon anser att forskningen också sätter ljuset på svenska förhållanden, där exempelvis stora mängder plastpellets hittats i närheten av fabrikerna kring Stenungsund.
— Vi har också problem med många av våra reningsverk som till exempel bräddar (tillfälliga utsläpp av orenat vatten) då det kommer ut massa ämnen. Så vi är inte oskyldiga heller, säger Maria Granberg.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Communications sustainability.
